finansiering av högskolan
Skriftlig fråga 2004/05:507 av Wahlgren, Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-12-03
- Inlämnad
- 2004-12-03
- Besvarad
- 2004-12-08
- Svar anmält
- 2004-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 december
Fråga 2004/05:507
av Marie Wahlgren (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om finansiering av högskolanAntalet utbildningsplatser minskar nu inom högskolan. Detta sammanfaller med att antalet ungdomar i tjugoårsåldern ökat, vilket leder till att unga får allt svårare att komma in på högskolan. Det är enligt Högskoleverket framför allt inom de stora utbildningsprogrammen som antalet studieplatser minskar.
Neddragningarna beror på att högskolorna inte längre väljer att utbilda fullt lika många studenter över det takbelopp som regeringen ger till varje högskola. Det är utbildningar med tidigare mindre söktryck som får ta större delen av nedskärningarna.
Det finns två huvudproblem med den förda politiken: För det första har högskolorna lockats att producera mer utbildning än vad de får betalt för. För det andra har styrningen av anslagen varit sådana att alldeles för många utbildningsplatser tillkommit inom teknik och naturvetenskap där det ofta är få platser på varje kurs och hög kostnad per student.
Det senare har nu lett till en kraftig omsvängning på högskolorna och risken är kanske att nästan samtliga högskolor lägger ned utbildningsplatser inom vissa ingenjörsutbildningar. Problemet är att detta mycket väl kan vara utbildningar som är viktiga för Sveriges framtida tillväxt och industrins behov av arbetskraft. Neddragningarna drabbar också forskningen. Flera högskolor står inför att säga upp fast anställd personal även inom forskningen.
Är ministern beredd att se över de ekonomiska styrmedlen för högskoleområdet så att högskolan i framtiden är fullt finansierad?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:507 besvarad av Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2004/05:507 om finansiering av högskolan
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Marie Wahlgren har frågat mig om jag är beredd att se över de ekonomiska styrmedlen för högskoleområdet så att högskolan i framtiden är fullt finansierad.
Nuvarande resurstilldelningssystem infördes läsåret 1993/94 och har endast ändrats marginellt sedan dess. Uppfattningen bland berörda är att systemet i stort sett fungerat väl. Till fördelarna kan nämnas att det uppfattas som tydligt och förutsägbart.
Enligt Marie Wahlgren har högskolorna lockats att producera mer utbildning än de får betalt för. Jag kan inte finna att det är något i nuvarande resurstilldelningssystem som lockar högskolorna till överproduktion. Däremot förutsätter den högre utbildningen en långsiktig planering och det kan vara svårt att anpassa utbildningen efter svängningar i efterfrågan på utbildning från studenternas och avnämarnas sida. För att ge flexibilitet i resurstilldelningen finns det möjlighet att föra outnyttjade resurser till kommande budgetår, liksom ersättningen för helårsprestationer som inte rymts inom givet takbelopp under ett budgetår. Överföringen får högst omfatta 10 % av givet takbelopp. Under 2003 fanns det en överproduktion inom grundutbildningen, som dock inte motsvarade mer än 2,5 % av de sammanlagda takbeloppen, och under åren därefter sker därför en anpassning till tilldelade anslag. Det har inte varit fråga om en minskning av anslagen eller indragning av platser från statsmakternas sida.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Folkpartiet dels föreslagit en neddragning av antalet platser i högskolan, dels förordat att utbildningen i än högre grad ska styras av studenternas efterfrågan. Det är svårt att se hur detta skulle förbättra rekryteringen till ingenjörsutbildningarna.
Förutsättningarna för resurstilldelningssystemet har förändrats under den tid det tillämpats. Utbyggnadstakten har varierat liksom studenternas efterfrågan på utbildning. Samtidigt har anpassningen till arbetsmarknadens behov accentuerats. Mot den bakgrunden tillkallade regeringen våren 2004 en särskild utredare för att göra en översyn av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen (dir. 2004:49). Utredaren kan i sitt arbete föreslå eventuella förändringar av systemet. Utgångspunkten för uppdraget ska vara att åstadkomma ett resurstilldelningssystem som möjliggör ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av studenter och arbetsmarknad. Utredaren ska också överväga om det är möjligt att via resurstilldelningssystemet skapa incitament för ökad profilering, samverkan och arbetsfördelning mellan lärosäten. Uppdraget ska enligt direktiven redovisas senast den 15 mars 2005.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.