Filminstitutets styrelse
Skriftlig fråga 2000/01:832 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-06
- Anmäld
- 2001-03-13
- Besvarad
- 2001-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 mars
Fråga 2000/01:832
av Ola Karlsson (m) till kulturminister Marita Ulvskog om Filminstitutets styrelseSvenska Filminstitutet har den senaste tiden kritiserats för sitt bidragsförskott till filmen "Buy bye beauty". Tvistefrågan gällde det faktum att institutet årligen tar emot drygt 200 miljoner kronor i statsbidrag, och att en liten del av pengarna gick till prostitution.
Institutets märkliga affärer upphör inte där. Nyligen uppmärksammade tidningen Vision att tre av sju styrelseledamöter ägnat sig åt att bevilja stöd till sig själva. Susan Taslimi tilldelades 7 miljoner kronor för HusiHelvete, Christina Olofson 4 miljoner kronor för Kattresan och Gunnar Bergdahl 800 000 kr för Ljudmilas röst. Under den tid bidragen beviljades satt mottagarna själva i Filminstitutets styrelse.
Exemplen upphör inte där: I september 2000 tilldelades handelsbolaget Story 450 000 kr för filmen Gömd. Det var filmkonsulent Göran Olsson som hade rekommenderat utbetalningen. Förutom handelsbolaget Story finns det ett aktiebolag med samma namn. I dess styrelse sitter filmkonsulent Göran Olsson. Om pengarna hade gått till aktiebolaget hade det stridit mot det kontrakt konsulenterna undertecknar vid anställningen, men genom skiftande bolagsformer och representation i bolagen har konsulenterna uppenbarligen funnit kryphål i bidragsreglerna.
Risken för jäv är uppenbar.
Vad avser kulturministern att vidta för åtgärder för att tillse att risken för jäv minimeras?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:832 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
Svar på fråga 2000/01:832 om Filminstitutets styrelse
Kulturminister Marita Ulvskog
Ola Karlsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att tillse att risken för jäv minimeras i Svenska Filminstitutet. Bakgrunden till frågan är uppgifter i massmedierna om att ledamöter i styrelsen har beviljat stöd till sig själva och att institutets konsulenter genom skiftande bolagsformer och representation i bolagen funnit kryphål i stödreglerna.
Filminstitutets styrelse utses av regeringen. Ett viktigt kriterium för valet av ledamöter är att styrelsen ska besitta en bred kompetens från olika delar av filmbranschen. Samtidigt kan det inte vara rimligt att ledamöterna skulle vara helt utestängda från möjligheten att få stöd för sin yrkesutövning under den tid som de sitter i styrelsen. Erfarenheter från andra delar av kulturområdet visar att det då kan finnas svårigheter att rekrytera ledamöter. Urvalet skulle begränsas till personer som inte själva är aktiva på filmområdet eller som kan finansiera sin verksamhet på egen hand. Därför är det viktigt, precis som Ola Karlsson skriver, att risken för jäv minimeras.
För bedömningen av vilka filmprojekt som ska få stöd har parterna i 2000 års filmavtal (prop. 1998/99:131) enats om att styrelsen ska anlita olika konsulenter och en nämnd. Enligt avtalet bör styrelsen i regel följa konsulenternas och nämndens bedömning, och om styrelsen inte beviljar stöd som rekommenderas av en konsulent eller av nämnden ska detta särskilt motiveras. Något sådant ingripande från styrelsen har dock inte skett. Därtill gäller att ledamöterna självklart inte deltar i beslut som de själva är berörda av.
För Filminstitutets konsulenter stadgar anställningsavtalen att de inte får vara inblandade i något filmprojekt under sin tid som konsulenter. I det aktuella fall som Ola Karlsson pekar på, säger uppgifter från institutet att konsulenten i fråga inte sitter i någon av de utpekade bolagens styrelser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.