fetalt alkoholsyndrom

Skriftlig fråga 1999/2000:920 av Skånberg, Tuve (kd)

den 11 maj

Fråga 1999/2000:920

av Tuve Skånberg (kd) till socialminister Lars Engqvist om fetalt alkoholsyndrom

Av de ca 100@200 barn som föds årligen som skadats av alkohol under graviditeten, och som skulle uppfylla kriterierna för diagnosen fetalt alkoholsyndrom, (FAS), nämligen tillväxthämning, missbildningar och hjärnskador, är det dock endast cirka tio barn om året i Sverige som får diagnosen. Därutöver tillkommer två tre gånger så många barn som har påvisbara skador av alkohol, men som inte uppfyller alla diagnoskriterierna, deras skador betecknas som fetala alkoholeffekter, FAE. Såväl FAS som FAE innebär livslånga och ofta dolda funktionshinder för individen. Olika alkoholpreventiva åtgärder riktar sig till gravida kvinnor, ungdomar och socialt utsatta familjer, vilket är nödvändigt och bra. För de barn som föds med alkoholrelaterade hjärnskador är resurserna dock mycket bristfälliga. Kunskapen om konsekvensen av alkohol under graviditeten är dessutom mycket dålig, både inom sjukvård, socialtjänst, barnomsorg, familjehem, skola och i samhället i övrigt. Utöver de funktionshinder som de primära hjärnskadorna orsakar, drabbas personer med alkoholrelaterade fosterskador av en mängd s.k. sekundära symtom i form av socioekonomiska och psykosociala problem, som ofta felaktigt tolkas av omgivningen som huvudproblem och kortsiktiga/olämpliga resurser sätts därför in.

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att förbättra kunskapen bland dem som arbetar med alkoholskadade barn, och för att ge personer med alkoholrelaterade fosterskador tillgång till behovsanpassade resurser?