fetalt alkoholsyndrom och LSS

Skriftlig fråga 2002/03:317 av larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-16
Inlämnad
2002-12-16
Besvarad
2002-12-30
Besvarad
2003-01-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 december

Fråga 2002/03:317

av Maria Larsson (kd) till statsrådet Berit Andnor om fetalt alkoholsyndrom och LSS

Enligt uppgift föds det varje år mellan 100 och 200 barn med skador orsakade av moderns alkoholmissbruk under graviditeten. Ett mindre antal av dessa får diagnosen FAS, fetalt alkoholsyndrom, som innebär tillväxthämning, missbildningar och hjärnskador. FAS innebär livslånga och ofta dolda funktionshinder för individen. Den mänskliga tragedin bakom sifforna är stor.

I vissa kommuner anser man att diagnosen FAS ger rätt till inskrivning i LSS. Man får alltså stöd och service genom kommunens försorg, vilket i praktiken ofta innebär möjlighet till kontaktperson. I andra kommuner ger samma diagnos inte rätt till inskrivning i LSS.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av kommuners olika hantering vad gäller rätten till LSS för människor med diagnosen FAS?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:317 besvarad av Berit Andnor

den 8 januari

Svar på fråga 2002/03:317 om fetalt alkoholsyndrom och LSS

Statsrådet Berit Andnor

Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att personer med diagnosen fetalt alkoholsyndrom ska få rätt till stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) oavsett vilken kommun de bor i.

Bakgrunden till frågan är att vissa kommuner har bedömt att personer med fetalt alkoholsyndrom är berättigade stöd enligt LSS, medan andra kommuner bedömt att de inte är det.

Enligt LSS är rätten till stöd kopplad till den enskilde individens behov. LSS personkrets, som sätter gränserna för vilka som kan få stöd enligt lagen, är endast till en del definierad utifrån diagnos. I stället har fokus lagts på att olika personers behov kan se helt olika ut trots att de har samma diagnos och att man därför inte ska begränsas av att definiera behov utifrån diagnos i handläggningen. I lagens förarbeten (prop. 1992/93:159) sägs att varken orsaken till eller arten av sjukdomen eller skadan, och heller inte den medicinska diagnosen, bör spela någon roll i sammanhanget, så länge som funktionshindret är stort och varaktigt.

Jag förutsätter således att kommunerna, när de fattar beslut om stöd enligt LSS, utgår från den enskildes behov och livssituation och att bedömningen görs utifrån vad som sägs i lagen om vilka som är berättigade stöd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.