feministiska jämställdhetsplaner i förskolan
Skriftlig fråga 2003/04:230 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-07
- Anmäld
- 2003-11-10
- Besvarad
- 2003-11-12
- Svar anmält
- 2003-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 november
Fråga 2003/04:230
av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Lena Hallengren om feministiska jämställdhetsplaner i förskolanDe traditionella könsrollerna lever och frodas fortfarande i den svenska förskolan. Pojkar skolas fortfarande i att vara tuffa, ta för sig och sätta sig själva i centrum. De får gå före flickorna, tillåts att bryta mot uppställda regler och tar mer uppmärksamhet från personalen. Flickor å andra sidan får mindre uppmärksamhet och närhet samtidigt som de stämplas som provocerande om de ifrågasätter. Pojkar och flickor särbehandlas tydligt och personalen lär därigenom barnen ett beteende som vi borde kommit ifrån för årtionden sedan. Jag har undersökt 100 kommunala, fristående och kooperativa förskolor i Stockholm, vilket är 20 % av det totala antalet. Resultaten är nedslående: Av 100 tillfrågade förskolorna har enbart sju förskolor jämställdhetsplaner för barnens verksamhet. 78 förskolor hade inga jämställdhetsplaner och 15 uppger att de inte vet. Situationen torde vara liknande i resten av Sverige. Även om flera förskolor utöver detta säger sig vara medvetna om könsroller genom att involvera alla barnen i lekarna och få flickor att testa sporter som boxning och bandy eller småpojkar att prova högklackade skor känns bristen på medvetenhet tydligt. Vanligt förekommande svar var "vi tycker att det är för tidigt att börja med jämställdhetsarbete redan på förskolan", "vi vill inte lägga värderingar i barnens lekar" , "vi ser inte könsrollerna som något större problem" eller "frågan känns inte speciellt viktig".
Vad avser förskole- och ungdomsminister Lena Hallengren att göra för att bryta könsrollerna i förskolan?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:230 besvarad av Lena Hallengren
den 12 november
Svar på fråga 2003/04:230 om feministiska jämställdhetsplaner i förskolan
Statsrådet Lena Hallengren
Birgitta Ohlsson har frågat mig vad jag avser att göra för att bryta könsrollerna i förskolan.
Läroplanen utgår från en ansvarsfördelning där staten anger målen och riktlinjerna för förskolan och kommunerna som huvudmän svarar för genomförandet. Den är en förordning utfärdad av regeringen med bindande föreskrifter. I Lpfö 98 formuleras förskolans värdegrund och uppdrag, men den anger inte hur målen ska nås. Det är en fråga främst för personalen som arbetar i förskolan. Det är huvudmannen som ansvarar för att förskolan ges förutsättningar att uppfylla läroplanens mål.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Var och en som arbetar i förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Enligt läroplanen ska flickor och pojkar ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Sammantaget innebär detta att personalen i förskolan inte ska och inte får välja bort arbetet för jämställdhet.
Att arbeta för jämställdhet på en förskola är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Förskolan ska utforma sin verksamhet så att könsmönster förändras och bryts och vara en plats där grunden läggs för ett samhälle med mer jämställda och jämlika strukturer än dagens. Det är min bestämda uppfattning att också pojkar och män måste omfattas av och engageras i arbetet för jämställdhet. Det är av största vikt att arbeta med jämställdhet från mycket tidig ålder utifrån ett medvetet förhållningssätt som bygger på kunskap och beprövad erfarenhet.
Redan den 14 augusti 2003 fattade regeringen beslut om en jämställdhetsdelegation för förskolan. Delegationens främsta uppgift är att lyfta fram, förstärka och utveckla förskolans jämställdhetsarbete. Uppdraget omfattar perioden den 1 december 2003 till och med den 30 juni 2006. Senast den 1 december 2004 ska delegationen redovisa sitt arbete och sina resultat tillsammans med analys och förslag i en delrapport.
Regeringen vidtar en rad åtgärder för att öka personalens kunskap om och kompetens i jämställdhet i förskolan och skolan. Ett exempel är de medel regeringen avsatt för utbildning av pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap, så kallade genuspedagoger. Utbildningen riktar sig till lärare och pedagoger i förskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Regeringens ambition är att det ska finnas minst en sådan resursperson i varje kommun år 2004.
Ett annat exempel är inspirationsmaterialet Hur är det ställt? Tack, ojämt!. Det har tagits fram av Myndigheten för skolutveckling och sprids under hösten 2003 till alla kommuner och skolor i landet. Bakgrunden är ett uppdrag från regeringen år 2002 att ta fram och sprida lärande exempel på hur skolor och kommuner i samverkan med olika organisationer och myndigheter arbetar med jämställdhet samt social och etnisk mångfald. I materialet redovisas lärande exempel där sex skolor och kommuner berättar om sina erfarenheter och hur de arbetar för att öka jämställdheten. Ett av exemplen är Länsstyrelsens i Gävleborgs län och Gävle kommuns jämställdhetsarbete i förskolan som pågått sedan 1996.
Jag vill påminna om att jag den 17 november 2003 besvarar två interpellationer om jämställdhet i förskolan, interpellation I5 av Birgitta Ohlsson och interpellation I7 av Cecilia Wigström.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.