felaktig placering i särskolan

Skriftlig fråga 1999/2000:938 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-15
Anmäld
2000-05-23
Besvarad
2000-06-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 maj

Fråga 1999/2000:938

av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om felaktig placering i särskolan

Färsk statistik från Skolverket visar att alltfler elever placeras i särskola. På åtta år har antalet elever där ökat med 52 %. Särskolan är en skolform för barn som inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål på grund av att de är utvecklingsstörda. Andra orsaker kan vara att barnet har fått en hjärnskada som orsakat funktionshinder eller att barnet är autistiskt.

Den kraftiga ökningen av antalet särskoleelever kan betyda att även andra barn placerats i särskolan. Det finns en risk att barn som anses besvärliga eller av andra skäl inte fungerar i skolan placerats där. Särskolan kan för de barn den är tänkt för ge möjligheter till en bättre skolgång. Men för andra barn än den egentliga målgruppen kan en placering i särskolan vara förödande. En felaktig placering i särskolan innebär ett ökat utanförskap och en icke ändamålsenlig undervisning, något som påverkar såväl prestationer som självbild. En felaktig placering i särskolan kan vara en kränkning för livet.

Alla barn har rätt till bästa möjliga skolgång givet sina egna förutsättningar. Det är djupt kränkande om barn placeras i särskola av andra skäl än att barnet har reellt behov av detta. Särskolan får aldrig anvisas därför att det är den bästa lösningen för kommunen, i situationer när kommunerna inte klarar av sin uppgift att ge alla barn den undervisning de behöver och har rätt till enligt skollagen.

Vad avser skolministern göra för att garantera att inga andra barn än de som har verkliga behov av just den skolformen placeras i särskolan?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:938 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 9 juni

Svar på fråga 1999/2000:938 om felaktig placering i särskolan

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att garantera att inga andra barn än de som har verkliga behov av just den skolformen placeras i särskolan.

Jag instämmer med Sten Tolgfors om att särskolan är viktig för utvecklingsstörda barn som har behov av mycket stöd och hjälp. Målen och pedagogiken i särskolan är anpassade till dessa barns behov. Många föräldrar uttrycker sig också mycket positivt om särskolan och tycker att barnet får den hjälp och det stöd som behövs för att utvecklas optimalt.

Av skollagen (1985:1100) framgår att barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan. Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda ska tas emot i särskolan. Enligt uttalande i förarbetena till lagen bör beslut om särskoleplacering baseras på pedagogiska, psykologiska och vid behov medicinska utredningar. Vidare ska vårdnadshavarna enligt lagen (1995:1245) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, lämna sitt medgivande till att barn tas emot i särskolan. Ett beslut om mottagande av en elev i särskolan bör med andra ord grundas på en noggrann prövning och bedömning.

Jag delar helt Sten Tolgfors uppfattning om att endast barn som tillhör särskolans personkrets ska gå i särskolan. Enligt Statens skolverk varierar elevökningen starkt mellan kommuner och mellan län. Orsakerna bakom detta är inte klarlagda. Det har hävdats att elevökningen i särskolan beror på bristande resurser i grundskolan som medfört att skolan inte klarar av alla elever i behov av särskilt stöd. Skolverket har hittills inte funnit att elevökningen i särskolan beror på felbedömningar vid placeringar, utan snarare på att särskolan blivit mer tillgänglig och att utvecklingsstörda elever har svårigheter att uppnå de mål i grundskolan som tydliggjorts genom den nya läroplanen.

Det är ändå uppenbart att det finns ett stort behov av att grundligt utreda orsakerna till elevökningen i landet. Jag anser att det är mycket väsentligt att skapa sig en god bild av elevutvecklingen och kvaliteten i särskolan. Regeringen har därför uppdragit åt Skolverket att utöka tillsynen av särskolan samt djupare analysera elevökningen och kvaliteten i särskolan. Jag avvaktar med stort intresse Skolverkets redovisning av uppdragen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.