Färre vapen i världen
Skriftlig fråga 2005/06:52 av Palm, Veronica (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-09-28
- Anmäld
- 2005-09-29
- Besvarad
- 2005-10-05
- Svar anmält
- 2005-10-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 september
Fråga 2005/06:52 av Veronica Palm (s) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Färre vapen i världen
Jag hade i dag besök i riksdagen av klass 6 A från Bäckahagens skola i Högdalen. En av alla de saker de vill ändra på är att det är krig. Barnen i klass 6 A fick fundera på hur man skulle kunna göra för att det skulle bli mindre krig. Deras självklara svar var: Man borde sluta tillverka vapen.
Min fråga till utrikesministern är:
Hur arbetar utrikesministern för att det ska bli färre vapen i världen?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:52 besvarad av Laila Freivalds
den 5 oktober
Svar på fråga 2005/06:52 om färre vapen i världen
Utrikesminister Laila Freivalds
Veronica Palm har frågat mig hur jag arbetar för att det ska bli färre vapen i världen.
Sverige har under lång tid varit engagerat och pådrivande i internationella nedrustningsfrågor. Regeringens arbete bygger vidare på en tradition som går tillbaka till Alva Myrdal och andra ledande svenska företrädare på området. Målet är, nu som då, en värld fri från massförstörelsevapen, det vill säga kärnvapen, biologiska och kemiska vapen. Vi strävar också efter att begränsa förekomsten och spridningen av konventionella vapen.
Detta innebär att Sverige arbetar aktivt i multilaterala forum, främst inom FN:s ram, men även inom och genom EU, OSSE och i andra sammanhang, för att driva på nedrustningen och förhindra spridning av både massförstörelsevapen och konventionella vapen. Ett stort antal konventioner, som fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT) samt förbuden mot kemiska vapen (CWC), biologiska vapen (BWTC) och truppminor (den så kallade Ottawakonventionen) samt konventionen om särskilt inhumana vapen (CCW), genomförs och följs upp. Detta innebär att hela vapenkategorier, glädjande nog, är på väg att avskaffas, men mycket återstår att göra. När det gäller små och lätta vapen finns inom FN en särskild handlingsplan som måste genomföras.
Förhandlingar förs om nya internationella överenskommelser som kan komplettera och förstärka de regelverk som hittills har byggts upp. Sverige har en viktig roll att spela i sådana förhandlingar och också när det gäller att förmå så många som möjligt av världens stater @ och på sikt alla @ att ansluta sig till ovannämnda konventioner.
Vägledande för regeringens arbete är att gjorda nedrustningsåtaganden måste omsättas i praktiken. En mycket konkret del av svensk nedrustnings- och icke-spridningspolitik är det stöd som går till eliminering av såväl massförstörelsevapen, små och lätta vapen som minor. Ett exempel när det gäller massförstörelsevapen är det stöd Sverige lämnat, också genom EU, till destruktion av lager av kemiska vapen i Ryssland. Stöd lämnas också till säkerhetshöjande insatser i flera länder avseende anläggningar och transporter på det kärntekniska området. Detta görs i syfte att minska risken att komponenter och material som kan användas i kärnvapen och andra vapen kommer på avvägar. Regeringen avser att gå vidare med ytterligare stödprogram på dessa områden.
Enligt en uppskattning finns över 600 miljoner små och lätta vapen i världen (varav ca 60 % i icke-statlig besittning). De allra flesta väpnade konflikter utkämpas i dag i huvudsak med små och lätta vapen. Insamling och förstöring av sådana vapen är därför ett centralt element inom ramen för så kallade DDR-processer, det vill säga avväpning, demobilisering och återintegrering av soldater efter fredsuppgörelser på olika håll i världen. Sverige stöder projekt på detta område. Sverige lämnar också ett omfattande stöd till humanitär minröjning.
Antalet kärnvapen i världen har minskat efter det kalla krigets slut, men enligt regeringens uppfattning går nedrustningen alldeles för långsamt. Sverige argumenterar i internationella sammanhang för att detta måste ske snabbare och utan att dagens kärnvapen vidareutvecklas eller att nya sorters kärnvapen tas fram av kärnvapenstaterna.
I icke-spridningsarbetet gäller det att se till att alla stater följer de överenskomna reglerna, som syftar till att vi inte ska få nya kärnvapenstater och att ingen ska skaffa andra massförstörelsevapen. Det gäller också att verka för att själva det internationella regelverket inte försvagas, till exempel genom att någon tillåts att bryta mot konventionerna. Ett illegalt internationellt nätverk som sysslat med handel med kärnvapenteknologi har avslöjats och det gäller nu att minimera den skada som detta inneburit. Det finns misstankar om att stater kan vara i färd med att, i strid med det internationella regelverket, eftersträva kapacitet att tillverka kärnvapen. Terroristgrupper måste också förhindras från att komma över massförstörelsevapen.
Sverige är alltså aktivt i en mängd pågående internationella ansträngningar för att det ska bli färre vapen i världen. Regeringen är övertygad om att Sverige har en viktig roll att spela och kommer därför att fortsätta sin aktiva politik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.