Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

farliga sjötransporter

Skriftlig fråga 2000/01:162 av Värmby, Lennart (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-01
Anmäld
2000-11-07
Besvarad
2000-11-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 november

Fråga 2000/01:162

 av Lennart Värmby (v) till miljöminister Kjell Larsson om farliga sjötransporter

Återigen har fartygshaverier och utsläpp till havs visat hur stora hoten är mot vår miljö. Östersjön fick nyligen uppleva ett oljeutsläpp som lägger ytterligare börda på ett ömtåligt ekosystem. Utanför franska västkusten förliste häromdagen Ievoli Sun, ett italienskt fartyg med 6 000 ton giftiga kemikalier som last. Inte långt från samma plats sjönk Maltaregistrerade oljetankern Erika för ett år sedan. Utsläppen från Erika förorsakade en katastrof för fiske och turism och upprensningsarbetet är ännu inte avklarat.

Ansvaret för dessa utsläpp och förlisningar är svårt att utkräva med nuvarande regler. Frankrike har reagerat med kraft och kräver bl.a. ett striktare ägaransvar vid fartygsolyckor. Bäst är som alltid att förebygga katastrofer och utsläpp av olja och andra kemikalier. Säkerhetskraven på de fartyg som fraktar farliga ämnen borde höjas och kontrollen måste uppenbarligen bli hårdare. Som lekman förvånas man över svårigheterna att t.ex. finna vem som är skyldig till utsläppen i Östersjön. Ett relativt litet innanhav borde vara lättare att kontrollera än världshaven. Många är upprörda och frågar med rätta varför det görs så lite och varför de skyldiga ständigt tycks gå fria.

Min fråga till miljöministern:

Avser regeringen @ inte minst som Sverige är ordförandeland i EU under det kommande halvåret @ bidra till att påverka arbetet med att minska riskerna med transporter av farliga ämnen till havs?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:162 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 9 november

Svar på fråga 2000/01:162 om farliga sjötransporter

Näringsminister Björn Rosengren

Lennart Värmby har frågat miljöministern om regeringen, inte minst som Sverige är ordförandeland i EU under det kommande halvåret, avser att bidra till att påverka arbetet med att minska riskerna med transporter av farliga ämnen till havs. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är i högsta grad angeläget att säkerheten hos fartyg är så hög att olyckor förhindras, liksom det är angeläget att avsiktliga utsläpp av skadliga ämnen till sjöss stoppas. För närvarande bereds ett flertal åtgärdsförslag som syftar till ökad säkerhet och minskade utsläpp, både nationellt och inom EU.

Mot bakgrund av oljetanksfartyget Erikas förlisning lämnade EU-kommissionen i mars ett meddelande om säkerheten vid oljetransporter till sjöss, innehållande förslag till tre rättsakter. I korthet innebär förslagen att en mer omfattande hamnstatskontroll av undermåliga fartyg i europeiska farvatten införs, att kraven på och kontrollen av klassificeringssällskapen skärps samt att utfasningen av oljetanksfartyg med enkelskrov påskyndas. Sverige stöder aktivt dessa förslag. Vi är dock av uppfattningen att regler om en påskyndad utfasning av enkelskrovsfartyg i första hand bör antas inom ramen för den internationella sjöfartsorganisationen IMO. EU:s transportministrar har enats om en gemensam handlingsstrategi för arbetet inom IMO och ett beslut av IMO är att vänta i april nästa år.

I sitt meddelande har kommissionen vidare aviserat kompletterande åtgärdsförslag mot slutet av året. Dessa förslag är tänkta att handla om en systematisering av informationsutbytet mellan alla aktörer inom sjöfartssektorn, en förbättrad övervakning av sjöfarten, ett eventuellt inrättande av en europeisk byrå för sjösäkerhet samt ökat ansvar för olika aktörer som är inblandade i oljetransporter till sjöss. Sverige kommer, inte minst i rollen som ordförandeland i EU, att aktivt verka för att förslagen på detta område får en effektiv behandling och leder till beslut som verkligen bidrar till förstärkt sjösäkerhet och minskad förorening av den marina miljön.

Lennart Värmby undrar också över svårigheterna att finna vem som är skyldig till utsläppen i Östersjön och varför de skyldiga ständigt tycks gå fria. Inom Regeringskansliet pågår arbete med Oljeutsläppsutredningens betänkande Att komma åt oljeutsläppen (SOU 1998:158). Betänkandet innehåller en mängd förslag till lagändringar för att förbättra de rättsliga möjligheterna att beivra olagliga oljeutsläpp. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2001.

Slutligen vill jag nämna att den främsta anledningen till att så få utsläpp blir beivrade är de svårigheter som är förknippade med identifiering av det förorenande fartyget. För att komma till rätta med det problemet krävs internationellt samarbete. Sverige har sedan länge varit aktivt på det internationella planet när det gäller frågan om hur fartyg ska kunna identifieras på ett säkert sätt och avser att även fortsättningsvis driva denna fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.