Farliga familjehemsplaceringar
Skriftlig fråga 2019/20:107 av Magdalena Schröder (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-04
- Överlämnad
- 2019-10-04
- Anmäld
- 2019-10-08
- Svarsdatum
- 2019-10-16
- Besvarad
- 2019-10-16
- Sista svarsdatum
- 2019-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Nyligen rapporterades det i medierna om ett fall från Vänersborgs kommun där ett barn placerats i ett familjehem där mannen i hushållet var brottsmisstänkt och under utredning för våldtäkt mot barn.
Att detta kunnat ske är en tragedi, och politiken måste skyndsamt vidta de åtgärder som krävs för att skydda barn från att råka ut för direkt farliga familjehemsplaceringar i framtiden.
Detta kunde ske eftersom kommunen och socialtjänsten inte informeras om misstankar under en pågående brottsutredning utan först när åtal väcks mot den misstänkte. Brottsmisstänkta betraktas som oskyldiga till dess att motsatsen är bevisad men när det handlar om misstanke om grova brott mot barn får inte lagstiftningen vara utformad på ett sådant sätt att det försvårar, eller till och med omöjliggör, att skydda barn mot förövare.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att det inte ska vara möjligt att barn placeras i ett familjehem tillsammans med en brottsmisstänkt våldtäktsman?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:107 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/04133/FST
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:107 av Magdalena Schröder (M)
Farliga familjehemsplaceringar
Magdalena Schröder har frågat mig vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att det inte ska vara möjligt att barn placeras i ett familjehem tillsammans med en brottsmisstänkt våldtäktsman.
Det är oerhört viktigt att barn och unga som placeras utanför hemmet tillförsäkras trygghet och säkerhet. Socialnämnden kan i dag, i samband med en utredning av ett tilltänkt familjehem, begära att få ta del av uppgifter ur polisens misstankeregister som omfattar misstanke om brott för vilket åtal har väckts. Att åtal måste vara väckt beror på att uppgifterna i misstankeregistret är integritetskänsliga. Integritetsaspekten gör sig särskilt gällande under tiden för en pågående brottsutredning.
Det viktigaste sättet att förhindra att tryggheten och säkerheten för barn som placeras i familjehem äventyras är att socialnämnderna fullföljer det ansvar som åligger dem både inför och under en placering. Socialnämnden har inför en placering ett stort ansvar att beakta samtliga omständigheter som kan äventyra tryggheten och säkerheten. Utdrag från misstankeregistret utgör endast en begränsad del. Socialnämnden har ett ansvar att göra en samlad bedömning av hemmets lämplighet och en utredning av ett familjehem måste vara så noggrant genomförd att den kan leda fram till en välgrundad bedömning av hemmets lämplighet. Det innebär bland annat att uppgifter ska inhämtas från flera olika källor och referenser på varje tilltänkt familjehemsförälder ska begäras från minst två av varandra oberoende personer. Socialnämnden har under tiden för en placering en skyldighet att noga följa vården av barnet. Det innebär bland annat regelbundna personliga besök och samtal med barnet. Det är viktigt att uppföljningen bedrivs systematiskt och är regelbunden. Syftet med uppföljningen är att se till att barnet har det bra.
Mot bakgrund av de brister som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har lyft i sin tillsynsrapportering gällande den sociala barn- och ungdomsvården, har regeringen gett myndigheten i uppdrag att genomföra fördjupade analyser av tillsynens resultat. Av analysen ska det framkomma vilka de eventuella bristerna är i handläggningen samt vilka framgångsfaktorer som finns. Analysen ska bland annat omfatta socialnämndernas uppföljning av placerade barn och unga. Uppdraget ska slutredovisas senast den 22 februari 2020.
Stockholm den 16 oktober 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.