Farledsavgifter

Skriftlig fråga 2025/26:84 av Isak From (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-10-09
Överlämnad
2025-10-10
Anmäld
2025-10-14
Svarsdatum
2025-10-22
Besvarad
2025-10-22
Sista svarsdatum
2025-10-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

 

Under senare år har Sjöfartsverkets ekonomi blivit alltmer ansträngd, något som jag och infrastrukturministern har debatterat här i kammaren tidigare i år. Trots regeringens tillskott i budgetpropositionen för 2026 har myndigheten själv signalerat att pengarna inte räcker för att långsiktigt upprätthålla verksamheten.

Kostnadstrycket har ökat under en längre tid, inte minst på grund av underhåll och drift av ålderstigna isbrytare, ökade investeringsbehov och krav på förnyelse av isbrytarflottan. Myndigheten flaggade på grund av stora och ackumulerade budgetunderskott om att skära ned i verksamheten. Bland annat låg underhåll och drift av isbrytare i besparingsplanen, likaså sjöräddnings- och helikopterverksamheten. Samtidigt krävdes ökade intäkter jämte kostnadsminskningarna, till exempel genom ökat uttag av farledsavgifter.

Det är välkommet att regeringen har aviserat att Sjöfartsverket får vissa tillskott för att hantera det akuta underskottet. Trots dessa tillskott verkar dock myndigheten känna sig tvingad att höja farledsavgifterna. Det verkar också som att det planeras för att miljörabatterna ska minskas. En sådan åtgärd riskerar att bromsa den gröna omställningen och minskar motivationen hos rederierna att uppgradera och beställa nya fartyg med bättre klimatprestanda. Det riskerar också att slå mot svensk sjöfart, logistik och industri.

För företag i Norrbotten och Västerbotten, som redan har långa transportkedjor och begränsade alternativ till sjöfart, innebär detta ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft.

Frågor som ställs från sjöfarten och industrin är om regeringen är medveten om att en höjning av farledsavgifterna kommer att påverka svensk sjöfarts konkurrenskraft och industrins transportkostnader, särskilt i Bottenviken och övriga norra Sverige.

En avgörande fråga är därför om regeringen verkligen har tagit höjd för Sjöfartsverkets långsiktiga finansiering – eller om ansvaret i praktiken vältras över på näringslivet genom höjda avgifter. Om så är fallet rimmar detta illa med regeringens påstådda vilja att stärka konkurrenskraften för svensk sjöfart. Regeringen bör därför förtydliga för myndigheten att sådana kraftiga höjningar inte är acceptabla! 

Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att Sjöfartsverket får en långsiktigt hållbar finansiering utan att nödvändiga investeringar samt drift och underhåll måste finansieras genom höjda farledsavgifter?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:84 besvarad av Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Svar på fråga 2025/26:84 Farledsavgifter

till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

 

Svar på fråga 2025/26:84 av Isak From (S)
Farledsavgifter

Isak From har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Sjöfartsverket får en långsiktigt hållbar finansiering utan att nödvändiga investeringar samt drift och underhåll måste finansieras genom höjda farledsavgifter.

Sjöfartsverket har under en väldigt lång tid haft en ansträngd ekonomi. Därför har regeringen prioriterat Sjöfartsverket i budgetpropositionen för 2026 och föreslagit att kraftigt öka Sjöfartsverkets anslag för att möta ökade kostnader i den verksamhet som anslagen finansierar.

Infrastrukturen till havs är kostsam att förvalta i Sverige, med vår långa kust med farleder in till över 100 hamnar. Flera av dessa är bitvis och periodvis isbelagda. Samtidigt är sjöfarten avgörande för vår handel med omvärlden.

Stora investeringar görs nu i farleder, slussar och nya isbrytare som staten finansierar med anslag. Sjöfartsverket har även erhållit EU-finansiering på över 50 miljoner kronor för vidmakthållandeåtgärder på de äldre isbrytarna för att de ska kunna gå i trafik tills nya isbrytare byggts och på sikt kan ersätta de äldre.

För att åstadkomma ett mer renodlat affärsverk har regeringen även tillsatt en utredning som ska utreda förutsättningarna för att flytta huvudmannaskapet för sjö- och flygräddningen från Sjöfartsverket. Målsättningen är att dels kunna förstärka den samlade räddningsförmågan, dels koncentrera Sjöfartsverkets verksamhet mot avgiftskollektivet – handelssjöfartens behov.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att regeringen gjort mer för Sjöfartsverkets långsiktiga ekonomi det senaste året än vad tidigare regeringar gjort under sin tid vid makten.

Stockholm den 16 oktober 2025

 

 

 

Andreas Carlson

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.