Fängslad kurdisk människorättskämpe
Skriftlig fråga 2011/12:619 av Kakabaveh, Amineh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-06-01
- Inlämnad
- 2012-06-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-06-13
- Svar anmält
- 2012-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 juni
Fråga
2011/12:619 Fängslad kurdisk människorättskämpe
av Amineh Kakabaveh (V)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
I torsdags, den 24 maj 2012, dömde turkisk domstol återigen den kurdiska parlamentsledamoten och mottagaren av Europaparlamentets pris för mänskliga rättigheter, Leyla Zana till fängelse. En dag efter – den 25 maj – dömde turkisk domstol även den kurdiska parlamentsledamoten och DTK:s (Demokratiska samhällskongressen) språkrör Aysel Tugluk till fängelse. Aysel Tugluk har dömts till 1 år och 15 dagars fängelse för två tal hon hållit år 2007. Tugluk anklagas för att ha ”bedrivit propaganda för en illegal organisation”.
Leyla Zana har dömts till tio års fängelse för nio tal hon hållit mellan åren 2007 och 2008. Hon anklagas för att ha ”begått brott på uppdrag av en illegal organisation, trots icke-medlemskap” och ”bedrivit propaganda för en illegal organisation”. Leyla Zana har redan tidigare avtjänat tio år i turkiskt fängelse. Hon var den första kurdiska kvinnan som valdes in i det turkiska parlamentet 1991. År 1994 dömdes hon till 15 års fängelse för att ha talat på kurdiska och burit ett pannband med de kurdiska färgerna grönt, rött och gult under parlamentseden. Leyla Zana frigavs inte förrän tio år senare efter påtryckningar från Europadomstolen. 1995 fick hon Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet, men kunde inte ta emot priset förrän 2004. Att förbjuda människor att hålla tal om eller på annat sätt ge uttryck för det kurdiska folkets kulturella rättigheter är ett allvarligt brott mot den yttrandefrihet som krävs för en fungerande demokrati.
Med anledning av det anförda vill jag fråga utrikesminister Carl Bildt:
På vilket sätt avser utrikesministern att i Sverige och i internationella sammanhang arbeta för att förmå den turkiska staten att respektera demokrati och yttrandefrihet, vilket inkluderar att Leyla Zana och Aysel Tugluk friges?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:619 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2011/12:613 Domen mot Leyla Zana
2011/12:616 Leyla Zana och andra politiska fångar i Turkiet
2011/12:619 Fängslad kurdisk människorättskämpe
Utrikesminister Carl Bildt
Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av domen mot Leyla Zana och massarresteringarna av kurdiska politiker i Turkiet. Jabar Amin har frågat mig om jag avser agera för att öka trycket på Turkiet för att frige alla politiska fångar och för att framöver inte gripa, arrestera eller döma människor för sina politiska åsikter. Amineh Kakabaveh har frågat mig på vilket sätt jag avser att i Sverige och internationella sammanhang arbeta för att förmå den turkiska staten att respektera demokrati och yttrandefrihet, vilket inkluderar att Leyla Zana och Aysel Tugluk friges.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Jag vill hänvisa till mitt svar på fråga 2011/12:535 av Shadiye Heydari där jag framhöll att kampen mot terrorismen är en avgörande fråga för Turkiets framtid, och att den måste föras med respekt för de mänskliga rättigheterna. Det mycket stora antal personer som har gripits av turkiska myndigheter är ett tecken på problemen i Turkiets breda definition av terrorism. Jag är övertygad om att den kurdiska frågan bara kan ges en hållbar lösning på demokratisk väg. Turkiets kurdiska befolkning har ett behov av stärkta sociala och medborgerliga rättigheter. Den kurdiska frågan behöver också återspeglas i processen att utarbeta en ny grundlag i demokratisk anda.
Jag har tagit upp de konkreta frågor som berörs i mina samtal och kommer även fortsättningsvis att ta upp frågan om stärkt yttrandefrihet i samtal med turkiska företrädare. Därtill ska vi fortsätta att använda Turkiets EU-medlemskapsförhandlingar som ett avgörande verktyg för att uppmuntra reformprocessen i landet. Rättsväsen och mänskliga rättigheter ingår i den så kallade positiva agenda som syftar till en mer informell, konstruktiv dialog mellan EU och Turkiet om anpassningen till EU:s normer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

