fängelsestraff för utländska medborgare
Skriftlig fråga 2003/04:1470 av Elinderson, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-07-29
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-08-12
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 juli
Fråga 2003/04:1470
av Lars Elinderson (m) till justitieminister Thomas Bodström om fängelsestraff för utländska medborgareI ett svar på en interpellation från mig i juni månad deklarerade justitieministern att han delade min uppfattning att utländska medborgare som döms till fängelse så långt möjligt ska avtjäna sina straff i hemlandet. Han sade vidare att detta är en angelägen fråga för regeringen, och att "kriminalvården arbetar intensivt för att personer som har dömts här men som har hemvist i något annat land ska avtjäna straffet där, särskilt om den dömde ska utvisas". Som svar på min fråga varför nästan nio av tio utländska medborgare som dömdes till fängelse 2003 ändå avtjänade sina straff i Sverige svarade statsrådet att det ofta inte finns skäl att personer med kortare straff överflyttas till hemlandet.
Vilka åtgärder har justitieministern vidtagit för att tillse att utländska medborgare i större utsträckning fått avtjäna sina straff i respektive hemländer?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1470 besvarad av Thomas Bodström
den 12 augusti
Svar på fråga 2003/04:1470 om fängelsestraff för utländska medborgare
Justitieminister Thomas Bodström
Lars Elinderson har frågat mig om vilka åtgärder jag har vidtagit för att utländska medborgare i större utsträckning får avtjäna sina straff i respektive hemländer.
Som framgår av mitt svar i juni i år på Lars Elindersons interpellation är detta en angelägen fråga för regeringen. Frågan har tagits upp i regleringsbrevet för Kriminalvården för år 2004. Regeringen vill att frågan om överförande av straffverkställighet drivs aktivt av berörda myndigheter. Så sker också. Sedan dess har under juni och juli i år straffverkställigheter överförts för ytterligare 37 personer, varav 27 inom Norden och 10 till länder utanför Norden.
Redan under det inledande skedet av straffverkställigheten för en utländsk medborgare undersöker kriminalvården om det finns förutsättningar att överföra straffverkställigheten till den dömdes hemland.
Överförande av straffverkställighet i de enskilda fallen är inte frågor som Sverige ensamt rår över. Samarbetet mellan länder om överförande av straffverkställighet regleras av internationella instrument som Sverige har anslutit sig till. De viktigaste är 1983 års europeiska konvention om överförande av dömda personer (överförandekonventionen) och dess tilläggsprotokoll som har varit i kraft sedan juni 2000. I dag är 25 stater anslutna och Sverige uppmuntrar aktivt länder att ansluta sig till tilläggsprotokollet. Inom Norden finns en särskild överenskommelse som medger ett enklare förfarande än det som gäller enligt dessa instrument. I ett fåtal fall sker överförande till länder som inte är bundna av de internationella överenskommelserna.
Möjligheterna till överförande är dock begränsade. Konventionen och tilläggsprotokollet kräver i princip att minst sex månader av strafftiden återstår vid tiden för framställan om överförande. Överförandekonventionen bygger på att den dömde samtycker till överförandet. Enligt tilläggsprotokollet kan dock överförande ske mot den dömdes vilja under förutsättning att personen i fråga är dömd till utvisning efter avtjänat straff. Vidare krävs enligt båda instrumenten att hemlandet samtycker till överförandet.
Ytterligare en aspekt är Sveriges internationella åtaganden som rör de mänskliga rättigheterna. Överförande får inte komma i fråga till länder där den dömde riskerar tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Regeringen verkar för att utländska medborgare som ska utvisas verkställer straffet i sitt hemland. Jag och mina medarbetare tar även upp frågor om överförande av straffverkställighet inom ramen för berörda organisationer, bland annat inom Norden, EU och Europarådet och avser att fortsätta göra så.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

