fängelsepermission
Skriftlig fråga 1999/2000:496 av Lantz, Kenneth (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-03
- Anmäld
- 2000-02-08
- Besvarad
- 2000-02-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:496
av Kenneth Lantz (kd) till justitieminister Laila Freivalds om fängelsepermissionUnder den senaste tiden har vi återigen blivit påminda om våldets brutala följder. En person avsitter ett straff med anledning av kvinnomisshandel. Under en permission begår denne en grym våldshandling.
Misshandel av medmänniskor är fel och helt avskyvärt. Det må vara psykisk misshandel, förföljelse på ett handgripligt sätt eller fysisk misshandel genom slag mot kroppen. Detta är förnedrande för Sverige och våra medborgare samt helt oacceptabelt. Trots våra försök att påverka och ändra attityder och beteenden, så tycks vårt samhälle drabbas av den ena våldshandlingen efter den andra. Slagsmål och handgemäng på "lika villkor" har alltid funnits och tycks vara ofrånkomligt i vissa sammanhang. Men att vissa människor med styrka sätter sig över andra människor, som saknar motsvarande fysiska eller psykiska styrka, är förnedrande.
I Helsingborg har en person på permission från sitt fängelsestraff anklagats för att ha dödat den kvinna som han både levt tillsammans med och misshandlat. Fångvården måste ta ett större ansvar och satsa alla tänkbara åtgärder som kan förhindra dylika aktiviteter under permissioner. Man frågar sig om permissioner ska beviljas. Det brådskar! Vi kan inte tillåta att våldet utbreder sig på så brutala sätt!
Vilka åtgärder avser ministern vidta som kan förändra och skapa tryggare levnadsförhållande för, inte minst, misshandlade kvinnor?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:496 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:496 om fängelsepermission
Justitieminister Laila Freivalds
Kenneth Lantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta som kan förändra och skapa tryggare levnadsförhållanden för, inte minst, misshandlade kvinnor. Mot bakgrund av händelsen i Helsingborg då en person under permission från ett fängelsestraff anklagats för att ha dödat en kvinna som han tidigare misshandlat ifrågasätter Kenneth Lantz om permissioner över huvud taget ska beviljas.
Jag har under det senaste halvåret besvarat flera frågor om permissioner under anstaltsvistelse. Jag vill återigen betona att permissioner fyller en viktig funktion för att förbereda den intagne för tillvaron utanför anstalten och förhindra att han eller hon återfaller i brottslighet efter frigivningen. Varje gång har jag också uttalat att den lagstiftning som finns på området, enligt min mening, ger uttryck för en lämplig avvägning mellan olika intressen där såväl samhällsskydd som den intagnes behov beaktas. Jag vill påminna om att lagstiftningens utgångspunkt är att permission över huvud taget inte ska beviljas om det finns en påtaglig risk för brott. En permission ska dessutom alltid förenas med de villkor som behövs. Det kan t.ex. gälla vistelseadress, anmälningsskyldighet och eventuell bevakning. Vidare ska den som utsatts för brott underrättas om permissionen.
Regelverket ger alltså kriminalvården goda möjligheter att förhindra att den intagne under permission besöker en kvinna han tidigare misshandlat. Men det är mycket viktigt att permissionsbestämmelserna tillämpas på ett likartat och förutsebart sätt.
Kriminalvårdsstyrelsen har nyligen presenterat sin översyn av långtidsdömdas utevistelser, där man uppmärksammat flera brister i tillämpningen och i tillsynen. Inom kriminalvården kommer man nu att bättre planera, kontrollera och följa upp permissionerna. Samtidigt förstärker man tillsynen och ser över delegations- och beslutsordningen.
Jag utgår från att risken för permissionsmissbruk kan minimeras genom en förbättrad tillsyn och en striktare tillämpning av de bestämmelser som finns. När det gäller att förutsäga mänskligt beteende måste jag tyvärr konstatera att det aldrig går att helt utesluta att felbedömningar görs i enskilda fall. Ett sätt att motverka det är att arbeta med individuella bedömningar. Kriminalvården måste hitta bättre metoder och arbetssätt för att göra risk- och farlighetsbedömningar som kan användas som underlag för olika beslut under verkställighetstiden. Regeringen har därför gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som genomförts i detta syfte. Forskning pågår också för att utveckla metoder för att bedöma risken för att en person ska återfalla i brott. Min förhoppning är att dessa metoder och arbetssätt kommer att kunna användas för att ytterligare minimera risken för permissionsmissbruk.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.