Fängelsedomen mot Leyla Zana

Skriftlig fråga 2007/08:1107 av Kakabaveh, Amineh (v)

den 16 april

Fråga

2007/08:1107 Fängelsedomen mot Leyla Zana

av Amineh Kakabaveh (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den kurdiska människorättsaktivisten i Turkiet Leyla Zana dömdes 1991 till 15 års fängelse för att hon som parlamentsledamot talat kurdiska i det turkiska parlamentet. Som människorättsaktivist erhöll hon under sin fängelsevistelse en rad priser, såsom Raftopriser, Bruno Kreisky-priset och Sacharovpriset. En turkisk domstol i staden Amed har nu åter dömt henne till fängelse, denna gång till två år för att hon yttrat att det kurdiska folket har tre framträdande ledare, Jalal Talabani, Masoud Barzani och Abdullah Öcalan. Leyla Zana har gjort bruk av sin mänskliga rättighet att yttra en åsikt – använt sin yttrandefrihet. Den turkiska domstolen har dock ansett att hennes yttrande är ett terroristbrott och dömt henne till två års fängelse. Turkiet berömmer sig av att ha genomfört en rad ändringar i sin lagstiftning för att kunna uppnå ett EU-medlemskap. Domen mot Leyla Zana gör dock att man kan hamna i starka tvivelsmål om hur turkiska myndigheter och turkiska domstolar ser på mänskliga rättigheter, rättsäkerhet, demokrati, yttrande- och åsiktsfrihet. Att döma framstående människorättsaktivister till fleråriga fängelsestraff brukar inte ingå i demokratiska staters eller rättsstaters praxis – inte ens om de åsikter eller yttranden som fälls är kontroversiella.

Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:

Vad avser ministern att göra för Sveriges del och inom EU för att förmå den turkiska staten att driva på sitt lagstiftningsarbete i mer demokratisk riktning och börja tillämpa sina nya lagar i praktiken?