fångar i Serbien
Skriftlig fråga 2001/02:3 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-19
- Anmäld
- 2001-09-25
- Besvarad
- 2001-09-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:3
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om fångar i SerbienI samband med Kosovokonflikten 1999 fängslade serberna ett stort antal kosovoalbaner. Detta gjordes utan eller efter mycket summariska rättegångar. Vid serbernas reträtt från Kosovo tog de också med sig många kosovoalbaner som gisslan eller skydd.
Enligt uppgift var som mest ca 2 000 kosovoalbaner fängslade. I dag finns ca 300 kosovoalbaner kvar i serbiska fängelser. Uppgifter har också framkommit om att försvunna kosovoalbaner finns i olika serbiska samhällen utan möjlighet att ta sig till sina hem eller att sätta sig i kontakt med sina familjer. De anhöriga har inte heller någon information om var de finns.
Många länder och folk förväntar sig att den svenska regeringen ska föra demokratins och de mänskliga rättigheternas talan i olika internationella sammanhang.
Min fråga till utrikesministern är:
På vad sätt ämnar regeringen påtala skyldigheten för den serbiska regeringen att sända tillbaka de kosovoalbaner som mot sin vilja och utan fri och rättvis rättegång finns kvar i Serbien?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:3 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2001/02:3 om fångar i Serbien
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Viklund har frågat mig på vilket sätt regeringen ämnar påtala skyldigheten för den serbiska regeringen att sända tillbaka de kosovoalbaner som mot sin vilja, utan fri och rättvis rättegång, finns kvar i Serbien.
I samband med Kosovokonflikten 1999 fängslades ett stort antal kosovoalbaner i Serbien, utan rättegång eller efter summariska rättegångar. Som mest var omkring 2 000 kosovoalbaner fängslade.
Frågan om påstådda och verkliga politiska kosovoalbanska fångar i serbiska fängelser uppmärksammades under det svenska ordförandeskapet i EU. Genom både formella och informella uppvaktningar underströks det angelägna i att lösa frågan, hos såväl presidenten som justitieministrarna på både federal och serbisk nivå.
Regeringen i FRJ (Förbundsrepubliken Jugoslavien) vidtog under våren åtgärder som innebar att en stor andel av de fängslade kosovoalbanerna släpptes. FRJ antog och tillämpade en amnestilag under vilken över 200 fångar kunde friges. Vidare kunde ytterligare ett antal friges sedan deras domar granskats på nytt och underkänts @ i ett fall handlade det om en grupp om 150 personer som dömts och fängslats kollektivt.
I dag finns omkring 200 kosovoalbaner i serbiska fängelser. Den serbiska regeringen har uttalat att intentionen är att dessa fångar ska sändas tillbaka till Kosovo så snart Belgrad nått en överenskommelse med FN:s administration i Kosovo, UNMIK, om hur detta ska ske.
Den serbiska regeringen söker en överenskommelse som syftar till att överlämna samtliga kosovoalbanska fångar mot att UNMIK å sin sida åtar sig att överta och därefter kontrollera samtliga domstolshandlingar och bevis när det gäller fångar dömda för politiska brott (vilket förmodas leda till omprövning och därefter omgående frigivning). Därutöver skulle UNMIK överta ansvaret för att övriga fångar avtjänar resten av sitt fängelsestraff i Kosovo.
Olika organisationer för mänskliga rättigheter uppger att samtliga kosovoalbanska fångar nu tillåts ha kontakter med sina familjer som regelbundet och utan hinder kan besöka dem i fängelserna. Internationella Röda korset har även organiserat gruppresor för fängelsebesök. Samtliga fängelseföreståndare har bytts ut och enligt oberoende bedömare har situationen för fångarna avsevärt förbättrats.
Läget för de kosovoalbanska fångarna synes således generellt ha förbättrats under året, men är fortfarande inte tillfredsställande. Den svenska regeringen, i bilaterala kontakter och genom ambassaden i Belgrad, bidrar aktivt till att återstoden inte glöms bort, utan att frågan kommer till en snar lösning som är rimlig och rättvis.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.