familjerådgivningen
Skriftlig fråga 1997/98:710 av Carnerö, Åke (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-05
- Anmäld
- 1998-05-11
- Besvarad
- 1998-05-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Familjerådgivning är, efter ett kristdemokratiskt initiativ i riksdagen, sedan den 1 januari 1995 en lagstadgad verksamhet. Enligt socialtjänstlagen skall kommunerna sörja för att familjerådgivning kan erbjudas den som begär det. Trots de kostnader som familjerådgivning för med sig är det för samhället en god investering.
Eftersom skilsmässofrekvensen ökar bland par med barn som är under ett år bör familjerådgivning rekommenderas i ett tidigt skede innan problemen i en parrelation har blivit för svåra att hantera. Erbjudande om stödsamtal är en viktig familje- och föräldrastödjande verksamhet.
Det är därför värdefullt att stärka stödet till föräldrarna genom att stimulera samarbetet mellan mödra- och barnavårdscentralerna och familjerådgivningen. Genom ett sådant samarbete kan familjerådgivningen bli bättre känd bland föräldrarna. Familjerådgivarna kan t.ex. berika föräldragruppernas arbete med samlevnads- och relationsfrågor och ordna kurser.
Min fråga till socialminister Margot Wallström lyder:
Är statsrådet beredd att ta initiativ till en komplettering av socialtjänstlagen som betonar vikten av familjerådgivningens förebyggande verksamhet i föräldrautbildningen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:710 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
Åke Carnerö har frågat socialministern om hon är beredd att ta initiativ till en komplettering av socialtjänstlagen som betonar vikten av familjerådgivningens förebyggande verksamhet i föräldrautbildningen. Enligt arbetsfördelningen inom regeringen är det jag som skall svara på frågan.
Riksdagen antog i december 1993 regeringens förslag om att i socialtjänstlagen införa en skyldighet för kommunerna att erbjuda familjerådgivning till dem som begär det. Regeln trädde i kraft den 1 januari 1995.
Riksdagens beslut var en markering av hur viktig den ansåg familjerådgivningen vara. I propositionen framhölls att familjerådgivningen var en mycket användbar kunskapsresurs för andra verksamheter, exempelvis föräldrautbildningen.
Utredningen om föräldrautbildning överlämnade sitt betänkande Stöd i föräldraskapet i november 1997. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen tar återigen upp frågan om familjerådgivningen som en resurs för föräldrautbildning och föreslår bl.a. att familjerådgivningens särskilda kompetens vad gäller samlevnadsfrågor bör tas till vara för föräldrastöd samt utbildning och fortbildning av gruppledare för föräldragrupper. Frågor som tagits upp av utredningen kommer att redovisas i en proposition som kommer att lämnas under våren.
Det är av stor betydelse att föräldrar under hela barnets uppväxt kan erbjudas stöd i föräldraskapet. Detta stöd bör vara brett upplagt och erbjudas inom andra verksamheter än mödra- och barnhälsovården såsom t.ex. inom förskolan, skolan, skolbarnsomsorgen, socialtjänsten och den psykiska barn- och ungdomsvården och gärna ske i samverkan med frivilligorganisationer och studieförbund.
Jag håller med Åke Carnerö om att det är oroande att unga föräldrar separerar allt tidigare under barnets uppväxt och instämmer i att familjerådgivningen har en viktig roll att spela när det gäller att ge stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Att det kan ske i samverkan med mödra- och barnavårdscentraler är ett av flera sätt, som jag vet redan förekommer på vissa håll i landet. Det kan också ske genom att familjerådgivningens kompetens tas till vara på ett annat sätt än i dag då större delen av verksamheten används till parsamtal. Det kan t.ex. ske genom gruppverksamhet inom familjerådgivningen eller genom att familjerådgivarna deltar som handledare till dem som fungerar som gruppledare i olika föräldrastödjande verksamheter. Socialstyrelsen följer utvecklingen inom familjerådgivningen. Jag har inte för avsikt i dagsläget föreslå förändringar i socialtjänstlagen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.