familjekonsekvensanalys

Skriftlig fråga 2001/02:202 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-14
Anmäld
2001-11-20
Besvarad
2001-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 november

Fråga 2001/02:202

av Mikael Oscarsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om familjekonsekvensanalys

Såväl barn som föräldrar mår bra om de får växa upp i trygga och harmoniska förhållanden. Den mest naturliga miljön för detta är familjen. Familjen är en oerhört viktig beståndsdel i ett stabilt samhälle.

Den brittiska Labourregeringen har insett detta. Den säger bl.a. följande: "Vi vill stärka den äktenskapliga institutionen och hjälpa till så att fler äktenskap lyckas. Visserligen finns det i dag många ensamstående föräldrar som uppfostrar sina barn minst lika framgångsrikt som någon fullständig familj. Men äktenskapet är ändå den säkraste grunden för barns uppväxt och den samlevnadsform som majoriteten av befolkningen väljer. Familjen behöver stöd både praktiskt och ekonomiskt, när det gäller utbildning, hälsa, social service, lag och ordning".

Labourregeringen har insett att nästan allt regeringen gör har en inverkan på familjerna: Den kan hjälpa familjerna, försumma dem och t.o.m. skada dem. Därför måste alla beslut som regeringen tar konsekvensbeskrivas utifrån hur familjerna drabbas.

Min fråga till ministern är:

Vilka åtgårder avser ministern vidta för att propositioner som presenteras för riksdagen föregås av en konsekvensbeskrivning utifrån hur familjerna drabbas av förslagen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:202 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 21 november

Svar på fråga 2001/02:202 om familjekonsekvensanalys

Statsrådet Ingela Thalén

Mikael Oscarsson har ställt en fråga till socialministern om vilka åtgärder ministern avser vidta för att propositioner som presenteras för riksdagen föregås av en konsekvensbeskrivning utifrån hur familjerna drabbas av förslagen. Som ansvarig minister för barn- och familjepolitiken är det jag som ska svara på frågan.

Jag vill börja med att säga att jag självfallet inte har någon annan uppfattning än frågeställaren om att barn mår bäst av att få växa upp i trygga och harmoniska förhållanden och att familjen är den naturliga miljön för barns utveckling och välfärd. Detta är också en av utgångspunkterna för FN:s konvention om barnets rättigheter.

Målsättningen för den svenska barnpolitiken är att barn i Sverige ska växa upp under goda och trygga förhållanden. FN:s konvention om barnets rättigheter är en viktig utgångspunkt, och att förverkliga barnets rättigheter i Sverige enligt barnkonventionen är en prioriterad fråga för regeringen.

I den strategi som riksdagen har antagit för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99/171) uttalas att barnkonventionen och dess intentioner ska finnas med i allt beslutsfattande som rör barn. Detta innebär att det även i fråga om olika familjepolitiska åtgärder ska finnas ett barnperspektiv, att en konsekvensanalys måste göras av hur åtgärderna påverkar barnets situation.

Att barnpolitiken blivit ett självständigt politikområde innebär givetvis inte att familjernas situation och familjepolitiken inte längre har betydelse för barnens situation. Samhällets stöd till barnfamiljerna, såväl ekonomiskt som när det gäller själva föräldraskapet, är fundamentalt för ett barns uppväxt. Att samhällets stöd ska nå alla olika barnfamiljetyper oavsett hur de ser ut är självklart. Likaså att barnet aldrig ska diskrimineras på grund av den familj det lever i. Det är barnet som utgör grunden för samhällets vilja att stödja barnfamiljerna. Regeringens familjepolitik genomsyras av ett tydligt och uttalat barnperspektiv.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.