Familjehemsvård och vårdnadsöverflyttning
Skriftlig fråga 2005/06:667 av Lindgren, Ulrik (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-16
- Inlämnad
- 2005-12-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-01-12
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 december
Fråga 2005/06:667 av Ulrik Lindgren (kd) till statsrådet Morgan Johansson (s)
Familjehemsvård och vårdnadsöverflyttning
Många barn lever i så besvärliga hemförhållanden att de måste komma bort från sin biologiska familj. För en stor del barn blir lösningen att bo i ett familjehem.
I de fall familjehemsföräldrarna övertar vårdnaden av ett barn, så kallad vårdnadsöverflyttning, riskerar de att förlora allt offentligt stöd. Det stöd familjehemmet fått i form av handledning, tillsyn och hjälp till barnet kan helt upphöra efter en vårdnadsöverflyttning. Flera familjehem vittnar om stora svårigheter att övertyga olika offentliga instanser om att stödet måste fortsätta efter en vårdnadsöverflyttning. Barnet har samma behov även efter en vårdnadsöverflyttning. Det gör att många familjehem säger nej till vårdnadsöverflyttning.
Det finns även uppgifter om att kommuner föreslår vårdnadsöverflyttning av ekonomiska skäl eller placerar barn i familjehem under förutsättning att vårdnadsöverflyttning accepteras efter tre år.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillförsäkra att erforderligt stöd ges till barn och familjehem efter vårdnadsöverflyttning?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:667 besvarad av Morgan Johansson
Svar på fråga 2005/06:667 om familjehemsvård och vårdnadsöverflyttning
Statsrådet Morgan Johansson
Ulrik Lindgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillförsäkra att erforderligt stöd ges till barn och familjehem efter vårdnadsöverflyttning.
För drygt 20 år sedan ändrades föräldrabalken för att skapa större möjligheter att genomföra överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Av 6 kap. 8 § föräldrabalken framgår att vårdnaden kan flyttas över till familjehemsföräldrar hos vilka barnet stadigvarande vårdats och fostrats om det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå. Bakgrunden var att skapa kontinuitet och trygghet för barn som kom att vistas länge i ett och samma familjehem.
Uppföljningar visade att socialtjänsten i alltför liten utsträckning använde sig av bestämmelsen. Det fanns således behov av att skapa en modell för att tillgodose barnets behov av kontinuitet och trygghet i långvarig familjehemsvård. LVU-utredningen fick därför bland annat i uppdrag att med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet utreda hur en sådan modell kunde tillgodoses genom lagstiftning och metodutveckling.
Bestämmelsen om att överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken när ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år infördes i socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga den 1 juli 2003. Den kom till för att trygga barnets situation i familjehemmet när det inte bedöms vara möjligt att barnet kan flytta hem till sina föräldrar. Barnet ska ha rotat sig i familjehemmet så att det kan anses vara till barnets bästa att vårdnaden överflyttas till familjehemmet. Övervägandet ska göras utifrån barnets bästa på lång sikt, skäl för och emot ska redovisas och vägas mot varandra och nämnden ska noga motivera och dokumentera sitt ställningstagande.
Efter ett beslut om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken får nämnden, enligt 6 kap. 11 § socialtjänstlagen, fortsätta att betala vårdnadshavarna skälig ersättning. Om det efter vårdnadsöverflyttningen uppstår behov av stödåtgärder är det socialtjänsten i den kommun där familjehemmet finns som ska ansvara för sådana åtgärder.
Socialstyrelsen har i uppdrag att under 2004@2006 följa upp effekterna av lagändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2003. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober 2006. När detta underlag finns kan regeringen ta ställning till behovet av att vidta några åtgärder med anledning av det som kommer fram i redovisningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.