familjedaghemmens framtid
Skriftlig fråga 2001/02:900 av Tjernberg, Gunilla (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-15
- Anmäld
- 2002-03-19
- Besvarad
- 2002-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 mars
Fråga 2001/02:900
av Gunilla Tjernberg (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om familjedaghemmens framtidI dag är ungefär 10 % av alla barn i åldern 1@5 år inskrivna i familjedaghem. Det är en siffra som minskat kraftigt under senare år. När förskolan 1998 fick en läroplan och placerades under Utbildningsdepartementet hamnade familjedaghemmen i ett vakuum. Regeringens totala fokusering på förskolorna lämnade familjedaghemmen utanför. De är inte skyldiga att följa förskolans läroplan och är följaktligen inga förskolor men de tillhör organisatoriskt Utbildningsdepartementet.
Medan stora satsningar gjorts på förskolans område tycks regeringen se på familjedaghemmen som en överbliven rest från ett äldre system. Ett tydligt exempel är regeringens införande av den allmänna förskolan. Reformen, som träder i kraft 2003, ger alla barn rätt till tre timmars avgiftsfri förskola om dagen. Eftersom familjedaghemmen per definition inte är förskolor kan inte reformen tolkas på annat sätt än att familjedaghemmen inte är inberäknade. Självklart finns det en stor risk att detta kommer att innebära en total utslagning av familjedaghemmen. Föräldrar tvingas av ekonomiska skäl välja den statligt subventionerade förskolan oavsett vad de föredrar för omsorg för sina barn. Skolminister Ingegerd Wärnersson öppnade för kommunerna att låta den allmänna förskolan omfatta även familjedaghemmen men den möjligheten är inte känd ute i kommunerna.
Vad avser statsrådet göra för att tillse att en fortsatt god familjedaghemsverksamhet finns i hela landet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:900 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 20 mars
Svar på fråga 2001/02:900 om familjedaghemmens framtid
Utbildningsminister Thomas Östros
Gunilla Tjernberg har frågat mig vad jag avser att göra för att tillse att en fortsatt god familjedaghemsverksamhet finns i hela landet.
Under 1990-talet har antalet barn i familjedaghem minskat i stort sett varje år. I dag finns 10 % av alla barn i åldern 1@5 år i familjedaghem, jämfört med 66 % i förskola. Familjedaghem är vanligare i landsbygdskommuner och mindre övriga kommuner än i storstadsregionerna. Enligt 1999 års föräldraenkät var 90 % av föräldrarna, vars barn hade plats i förskola eller familjedaghem, nöjda med den omsorgsform de hade för sina barn. Ca 5 % av föräldrarna som hade plats önskade byta omsorgsform mellan familjedaghem och förskola. Av de föräldrar som inte hade men önskade en plats, ville det stora flertalet ha en plats framför allt i förskolan. Av siffrorna att döma motsvarar alltså andelen familjedaghem och andelen förskola ungefär föräldrars önskemål, medan den fortsatta utbyggnaden främst bör ske i förskolan.
Familjedaghemmen behövs för valfriheten och mångfalden inom barnomsorgen. Familjedaghemmen kan fylla behov som förskolan inte alltid klarar av. Det är också viktigt att det finns en samverkan mellan alla verksamheter som vänder sig till barn. Läroplanen för förskolan ska även kunna vara vägledande för familjedaghemmen och tjäna som en inspiration för kvalitetsutveckling i den verksamheten. Statens skolverk har dessutom, på regeringens uppdrag, utfärdat allmänna råd för familjedaghem.
Den allmänna förskolan, som införs den 1 januari 2003, vänder sig till alla fyra- och femåringar. Verksamheten ska vara avgiftsfri och omfatta minst 525 timmar om året, vilket i allmänhet motsvarar tre timmar om dagen under skolans terminer. Kommunerna kan själva organisera den allmänna förskolan efter lokala behov. Så kan det t.ex. i glesbygd med långa resvägar vara lämpligare att barnen är i förskolan längre tid under dagen, men färre dagar i veckan.
Givetvis ska även barn i familjedaghem erbjudas plats i förskolan. Förskolan ska för dessa barn ses som ett komplement till familjedaghemmet och samverka med detta. Ett nära samarbete mellan dagbarnvårdare och personalen i förskolan bör eftersträvas.
Kristdemokraterna har som enda riksdagsparti sagt nej till den allmänna förskolan utan att föreslå någon annan typ av förskola i stället. Jag anser att det är hög tid även för Kristdemokraterna att sätta sin tillit till att föräldrar gör kloka val för sina barn. Den allmänna förskolan kommer inte att vara obligatorisk, föräldrar väljer själva om deras barn ska delta. Det vore helt främmande för regeringen att barn i familjedaghem skulle undantas från denna rättighet. Tvärtom har vi i beräkningsunderlaget för finansieringen av den allmänna förskolan räknat med att en relativt hög andel barn i familjedaghem också kommer att vilja delta i den allmänna förskolans verksamhet.
Efter maxtaxans införande i förskola, familjedaghem och fritidshem är det mindre troligt att föräldrars val av verksamheter för sina barn kommer att ske utifrån ekonomiska överväganden. För mig som utbildningsminister och för hela regeringen i övrigt är det självklart att en allmän förskola, i likhet med skolan, ska stå öppen för alla barn och vara avgiftsfri.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.