Familjeåterförening enligt Dublinförordningen
Skriftlig fråga 2016/17:462 av Christina Höj Larsen (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-08
- Överlämnad
- 2016-12-08
- Anmäld
- 2016-12-09
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Besvarad
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Principen om familjens enhet fastslogs för första gången 1948, i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Att familjen har rätt till samhällets och statens skydd har sedan dess fastslagits i flera konventioner om mänskliga rättigheter. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska ett barns ansökan om familjeåterförening behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Dessutom ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Detta har införlivats i EU:s familjeåterföreningsdirektiv (2003/86/EG) som Sverige har implementerat i sin lagstiftning.
Dublinförordningen fastslår vilken stat som ska pröva en asylansökan från en person som befinner sig i en ”Dublinstat” (EU-stat eller Norge, Schweiz, Island eller Liechtenstein). Om den sökande har familj (make/maka och/eller minderåriga barn) som har beviljats skydd eller befinner sig i asylprocessen i en annan Dublinstat ska det landet även pröva den sökandes asylansökan. Omkring 60 000 flyktingar är fast i grekiska flyktingläger efter att grannländerna och stora delar av övriga Europa har stängt sina gränser. Många av dem har familj i Sverige som har beviljats skydd eller befinner sig i asylprocessen, och de har därmed rätt att återförenas med dem. På grund av bristande kunskaper hos asylsökande och handläggare, samt otillräcklig rätt till juridisk rådgivning och en undermålig hantering av asylärenden i Grekland, sker detta inte i dag.
Många nyanlända och asylsökande befinner sig nu i en situation där de har laglig rätt att återförenas med sina familjer eller få sin asylansökan prövad i samma land som en familjemedlem enligt Dublinförordningen, men de tvingas ändå leva åtskilda på grund av ett icke-fungerande system.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ta initiativ för att säkerställa att rätten till familjeåterförening enligt Dublinförordningen upprätthålls?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:462 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/08851/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:462 av Christina Höj Larsen (V) Familjeåterförening enligt Dublinförordningen
Christina Höj Larsen har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att säkerställa att rätten till familjeåterförening enligt Dublinförordningen upprätthålls.
Utgångspunkten för Christina Höj Larsens fråga är situationen för asylsökande i Grekland.
Vad gäller asylsökande i Grekland som har familjemedlemmar i Sverige finns det redan i dag möjligheter enligt regelverket att få sin asylansökan prövad i Sverige på grund av anknytning till familjen här.
Angående grekiska myndigheters kapacitet bidrar Sverige aktivt med stöd och personal till Grekland genom EASO, det europeiska stödkontoret för asylfrågor. För närvarande har Migrationsverket fem personer utstationerade i Grekland, dels som experter inom omplaceringsprogrammet, dels i Aten med stöd till den grekiska asylmyndigheten i Dublinfrågor.
Stockholm den 14 december 2016
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

