Falska yrkeslegitimationer
Skriftlig fråga 2019/20:988 av Lars Püss (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-19
- Överlämnad
- 2020-02-19
- Anmäld
- 2020-02-20
- Svarsdatum
- 2020-02-26
- Besvarad
- 2020-02-26
- Sista svarsdatum
- 2020-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I min skriftliga fråga 2019/20:839 Fusk med rumänska sjuksköterskeutbildningar undrade jag bland annat vad statsrådet avser att göra för att säkerställa att inte fler yrkeskategorier än sjuksköterskor har liknande problem.
Det enda som jag kan tolka som ett svar på frågan är följande: ”Det är förstås också av yttersta vikt att länder där oseriösa utbildningsinstitutioner vidtar åtgärder för att komma tillrätta med problemet.”
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:
Tänker ministern vidta några som helst nationella åtgärder för att säkerställa att sjuksköterskor i Sverige har adekvat utbildning?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:988 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2020/00867/FS
S2020/00870/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:986 Brister i tillämpningen av yrkeskvalifikationsdirektivet och fråga 2019/20:988 Falska yrkeslegitimationer av Lars Püss (M)
Lars Püss har frågat mig om jag och regeringen anser att det inte behövs några åtgärder för att komma till rätta med de brister som finns i tillämpningen av yrkeskvalifikationsdirektivet (YKD) och om jag tänker vidta några som helst nationella åtgärder för att säkerställa att sjuksköterskor i Sverige har adekvat utbildning.
Riksdagen har antagit lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer vilket innebär att Sverige har genomfört det moderniserade YKD i svensk rätt. En utgångspunkt för YKD är att varje medlemsstat tar ansvar för att i sin nationella prövning av legitimation genomföra behövliga granskningar för att säkra att legitimation bara ges till personer med rätt kompetens och utbildning.
I processen för erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU och EES för yrken inom hälso- och sjukvården med automatiskt erkännande handlägger Socialstyrelsen ansökan om legitimation. Det sker utifrån gällande bestämmelser i YKD. Socialstyrelsen begär in bevis på formella yrkeskvalifikationer, t ex examensbevis och intyg från behörig myndighet i det land där utbildningen har fullgjorts. Om sökanden har ett sådant formellt bevis och yrket omfattas av automatiskt erkännande tillåter inte regelverket att Socialstyrelsen gör ytterligare kontroller vid prövning av legitimationsansökningar.
När legitimation väl erhållits är det arbetsgivarens ansvar att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs, oavsett var personalen i fråga fick sin utbildning. Sveriges Kommuner och Regioner har uppmärksammat sina medlemmar på vikten av att ta referenser vid anställning och säkerställa en bra introduktion av nyanställda, där eventuella kunskapsbrister kan uppmärksammas. Hälso- och sjukvårdspersonal står även under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Socialstyrelsen har lyft frågan om legitimerade sjuksköterskor som ska ha saknat erforderlig kompetens och utbildning i sina nordiska och europeiska samarbetsforum. Man har också varit i kontakt med ansvariga myndigheter i Rumänien. IVO har granskat och fattat beslut om fyra personer med examina från Rumänien.
Det är avgörande att arbetsgivare och berörda myndigheter säkerställer att vårdens personal har erforderlig kompetens. Länder där oseriösa utbildningsinstitutioner verkar måste vidta åtgärder. Det behöver också finnas en dialog i olika fora, i linje med den som Socialstyrelsen har initierat.
Regeringen följer frågan.
Stockholm den 25 februari 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.