fallet Raoul Wallenberg och Sveriges agerande
Skriftlig fråga 2000/01:499 av Leijonborg, Lars (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-04
- Anmäld
- 2001-01-16
- Besvarad
- 2001-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:499
av Lars Leijonborg (fp) till utrikesminister Anna Lindh om fallet Raoul Wallenberg och Sveriges agerandeSensationella uppgifter har de senaste dagarna framkommit om fallet Raoul Wallenberg. Skulle det vara sant, att den svenska regeringen avböjt ett eller flera erbjudanden om att utväxla Wallenberg kastar det ett helt nytt ljus över fallets hantering från svensk sida.
Wallenbergs öde, sedan han greps av sovjetisk militär 1945, har varit föremål för debatt under hela efterkrigstiden. Även om Raoul Wallenberg med stor säkerhet inte längre är i livet är det av oerhört stort intresse att klarlägga vad som är sant i detta fall. Wallenberg var inte bara en hjälte i humanismens tjänst, han var också svensk UD-tjänsteman. Att underlåta att göra sitt yttersta för att få honom återbördad i säkerhet är ett oförlåtligt svek.
En svensk-rysk arbetsgrupp kommer att presentera sina slutsatser om fallet nästa vecka. Enligt uppgifter är en slutsats av gruppens rapport att ytterligare press bör sättas på den ryska regeringen att utreda alla fakta i ärendet. Det har också framkommit att gruppen själv fått fram vissa hittills okända fakta.
Det är nödvändigt att den svenska regeringen agerar efter de uppgifter som nu presenterats.
Jag vill mot bakgrund av det som hittills framkommit fråga utrikesministern:
Vilka åtgärder är utrikesministern redo att vidta, dels för att sanningen om Raoul Wallenbergs öde en gång för alla ska komma fram, dels för att den svenska utrikesledningens hela agerande i detta ärende ska komma fram i ljuset och kunna bedömas?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:499 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2000/01:499 om fallet Raoul Wallenberg och Sveriges agerande
Utrikesminister Anna Lindh
Lars Leijonborg har ställt en fråga till mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta, dels för att sanningen om Raoul Wallenbergs öde ska komma fram, dels för att den svenska utrikesledningens hela agerande ska komma fram i ljuset.
Som Lars Leijonborg har kunnat konstatera har en svensk-rysk arbetsgrupp efter nio års arbete i dagarna lagt fram sina redovisningar. Syftet med tillsättandet av denna arbetsgrupp var just att få fram sanningen om Raoul Wallenbergs öde.
Åtskilligt har nu framkommit som kastar ytterligare ljus över omständigheterna kring Raoul Wallenbergs arrestering och fängelsevistelse liksom om agerandet under en rad år från sovjetisk och svensk sida. Ändå tvingas man konstatera att någon fullständig klarhet inte uppnåtts, främst på grund av att viktiga dokument inte tycks kunna påträffas. Det verkar stå ganska klart att en avgörande vändning för Raoul Wallenberg inträffade 1947 men från svensk sida kan vi inte, som den ryska sidan gör, slå fast att han avled detta år. Det finns fortfarande uppgifter som tyder på att han kan ha varit i livet senare, och dessa bör så långt möjligt följas upp.
Det har också framkommit att ett mer energiskt och målmedvetet uppträdande från svensk sida gentemot Moskva särskilt åren 1945@1947 hade kunnat medföra en lyckligare utgång för Raoul Wallenberg och hans familj. Först och främst kunde mer bestämda svenska krav ha framförts.
En utväxling ter sig generellt sett mycket tveksam, men det förefaller i dag som om en sådan nog hade kunnat lösa frågan 1945@1946. Det måste emellertid slås fast att ansvaret för arresteringen och kvarhållandet i fängelse av en svensk diplomat helt åvilar den dåvarande sovjetiska regeringen, något som numera inte alls förnekas från rysk sida.
När det gäller en senare påstådd propå om utväxling av Stig Wennerström mot Raoul Wallenberg hävdar arbetsgruppen att omständigheterna var motsägelsefulla, och att det hittills inte varit möjligt att slå fast om det rörde sig om ett seriöst utväxlingsförsök.
Arbetsgruppen har i sin redovisning i viss utsträckning belyst det svenska agerandet över åren. Det är nu naturligt att som en uppföljning låta forskare granska den svenska utrikesledningens agerande närmare. Även ännu oklara frågor beträffande Raoul Wallenbergs öde kommer att kräva ytterligare utredning, antingen i Utrikesdepartementets regi eller genom särskilda forskarinsatser. Den ryska regeringen har förklarat sig beredd att samarbeta.
Jag vill slutligen erinra om att alla vittnesmål om Raoul Wallenberg i Utrikesdepartementets arkiv nu offentliggjorts.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.