fakultetsanslaget till Linköpings universitet
Skriftlig fråga 2001/02:1467 av Danestig, Britt-Marie (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-01
- Besvarad
- 2002-08-13
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 augusti
Fråga 2001/02:1467
av Britt-Marie Danestig (v) till utbildningsminister Thomas Östros om fakultetsanslaget till Linköpings universitetLinköpings universitet har vuxit snabbast i landet när det gäller antal nya platser inom grundutbildningen. Det ökade utbildningsuppdraget har dock inte motsvarats av ökad anslagsfinansiering av forskning och forskarutbildning (det s.k. fakultetsanslaget). Fakultetsanslagets andel har sjunkit kraftigt sedan 1994/95 och utgör endast 45 % av takbeloppet för anslaget till grundutbildningen. Motsvarande siffror för universiteten i Umeå, Göteborg och Lund ligger mellan 65 och 85 %. I Uppsala och Stockholm är fakultetsanslaget t.o.m. högre än respektive takbelopp. Det låga fakultetsanslaget har gjort Linköpings universitet extremt beroende av extern finansiering och universitetet har endast i begränsad omfattning kunnat satsa på "egna" doktorand- och forskarassistenttjänster. Senare tids förändringar i forskningsfinansieringssystemet har slagit hårt mot universitetets finansiella bas och skapat en osäkerhet inför framtiden. Det låga fakultetsanslaget gör det även svårt att uppfylla kraven på motfinansiering, vilket snedvrider konkurrensen mellan universiteten. Det finns en uppenbar risk att möjligheten till motfinansiering blir grundvalen för den externa medelsförsörjningen i stället för den vetenskapliga kvaliteten.
Är utbildningsministern beredd att i högre utsträckning, direkt eller indirekt, relatera fakultetsanslagen till prestation i stället för tradition för att ge Linköpings universitet samma utvecklingsmöjligheter som andra universitet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1467 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2001/02:1467 om fakultetsanslaget till Linköpings universitet
Utbildningsminister Thomas Östros
Britt-Marie Danestig har frågat mig om jag är beredd att i högre utsträckning, direkt eller indirekt, relatera fakultetsanslagen till prestation i stället för tradition för att ge Linköpings universitet samma utvecklingsmöjligheter som andra universitet.
Den statliga finansieringen av universitetens och högskolornas forskning sker i dag huvudsakligen genom direkta statsanslag och medel som forskarna söker i konkurrens från de forskarstyrda forskningsråden. Regeringen anser att det är viktigt att alla lärosäten har fasta forskningsresurser för att därigenom garantera forskningsanknytningen inom all högre utbildning. För universiteten och de högskolor som har tilldelats vetenskapsområde är de direkta statsanslagen dessutom viktiga för att finansiera forskarutbildningen.
Regeringen anser vidare att en större del av de statliga forskningsresurserna bör fördelas genom forskningsråden. Den 1 januari 2001 inrättade regeringen Vetenskapsrådet som har till uppgift att finansiera forskning av hög internationell kvalitet inom alla vetenskapliga områden. Detta sker genom att forskarna själva fördelar resurserna efter strikta kvalitetskriterier. Rådet får också under några år sina anslag höjda med 30 %, vilket kan bidra till att kvaliteten på svensk forskning fortsätter att utvecklas.
Under 1980-talet ökade statsanslagen till forskning kraftigt medan utbyggnaden av högskolans grundutbildning var förhållandevis liten. Under 1990-talet har regering och riksdag i stället, trots statens ansträngda budgetläge, genomfört en unikt stor satsning på grundutbildningen. Under perioden 1997@2003 tillförs den svenska högskolan resurser motsvarande 100 000 nya utbildningsplatser. Det innebär i sin tur att grundutbildningsanslagen överlag har ökat mer än de direkta forskningsanslagen.
Sedan några år tillbaka ökar även de statliga anslagen till forskning och forskarutbildning. Under perioden 2000@2004 höjs dessa anslag med sammanlagt 1,5 miljard kronor. En stor del av detta resurstillskott används till att stärka forskningsråden och då framför allt det nyinrättade Vetenskapsrådet, men alla universitet och högskolor har också fått höjda direkta anslag.
Regeringen är medveten om att externa forskningsfinansiärer ibland ställer krav på motfinansiering. Bl.a. av denna anledning är det viktigt att varje lärosäte utarbetar en forskningsstrategi som inte bara definierar forskningens inriktning och prioriteringar, utan också anger en handlingsplan avseende finansieringsfrågorna. Som regeringen påpekade i den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3), finns det ett behov av att utveckla tydligheten i beskrivningarna av hur prioriteringar och satsningar ska ske.
Utbildningarna vid Linköpings universitet har många sökande och universitetet har på ett mycket bra sätt klarat av de senaste årens expansion av grundutbildningen. Bl.a. har Campus Norrköping byggts ut och omfattar i dag ca 3 600 helårsstudenter. För denna utbyggnad har regeringen avsatt forskningsresurser genom en permanent ökning av forskningsanslaget motsvarande 11,2 miljoner kronor 2001 och utbyggnaden av forskningen i Norrköping fortsätter. Därutöver har Linköpings universitet blivit värduniversitet för två forskarskolor, varav en förlagts till Norrköping, samt fått en förstärkning av forskningsresurserna inom humaniora.
Samtidigt är Linköpings universitet framgångsrikt vad gäller att få del av forskningsrådens medel. Regeringen avser att även framdeles stärka de forskningsfinansiärer, framför allt Vetenskapsrådet, som fördelar forskningsmedel i konkurrens. Jag är övertygad om att Linköpings universitet kommer att hävda sig väl i konkurrensen även i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.