fågelinfluensan
Skriftlig fråga 2004/05:1097 av Pettersson, Marina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-01
- Inlämnad
- 2005-03-01
- Besvarad
- 2005-03-09
- Svar anmält
- 2005-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 mars
Fråga 2004/05:1097
av Marina Pettersson (s) till statsrådet Morgan Johansson om fågelinfluensanSmittskyddsinstitutet räknar med tre-fyra pandemier per århundrade. De svåraste pandemierna under 1900-talet var Spanska sjukan 1918, asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968. Utbrottet av fågelinfluensan i Asien är det största hittills och har drabbat miljontals fåglar i flera asiatiska länder. Namnet fågelinfluensa har kommit till därför att det i huvudsak är ett problem för fåglar och för de människor som smittas direkt via sjuka fåglar. Den smitta som överförs ger svår sjukdom och kan vara dödlig. Viruset har dock svårt i nuläget att överföras från människa till människa. Epidemin av fågelinfluensa ökar dock risken för uppkomst av "nya influensavirus", vilket kan ge en global spridning till människor. Mellan den 28 januari 2004 och den 21 januari 2005 har 52 sjukdomsfall av fågelinfluensa konstaterats bland människor, varav 39 med dödlig utgång. Flertalet av de döda var tidigare helt friska barn och ungdomar.
Det finns en otillräcklig produktion av vacciner i Europa och världen i övrigt. Här hemma i Sverige finns ingen egen produktion av influensavaccin. Vi har tekniken och kunskapen men det saknas ekonomiska drivkrafter, då varje dos influensavaccin skulle medföra en högre kostnad än vanligtvis influensavaccin skulle kosta att framställa.
Vad ämnar statsrådet göra åt den bristsituation som råder när det gäller influensavaccin i Sverige och inom EU?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1097 besvarad av Morgan Johansson
den 9 mars
Svar på fråga 2004/05:1097 om fågelinfluensan
Statsrådet Morgan Johansson
Marina Pettersson har frågat mig vad jag avser att göra åt den bristsituation som råder när det gäller influensavaccin i Sverige och inom EU.
Spridningen av fågelinfluensa i Sydostasien har lett till att behovet av en väl fungerande beredskap för pandemisk spridning av influensa kommit att uppmärksammas världen över. Fågelinfluensan i Sydostasien har drabbat fåglar i stor utsträckning, men endast smittat ett fåtal människor. Det största hotet mot människors hälsa är inte fågelinfluensan i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en helt ny influensavariant med förmåga till snabb global spridning bland människor. Detta har hittills inte varit fallet och kommer kanske aldrig att hända, men hotet om en världsomfattande influensaepidemi orsakat av ett förändrat virus kvarstår.
Ett omfattande influensautbrott skulle innebära en stor belastning på samhället och det är därför viktigt att vi har en beredskapsplan för detta. Den 15 februari presenterade Socialstyrelsen på regeringens uppdrag en nationell handlingsplan för beredskap mot en influensapandemi. I handlingsplanen föreslås en rad åtgärder som behöver vidtas för att stärka den nationella beredskapen mot en influensapandemi, bland annat bör en nationell pandemigrupp inrättas, ansvaret för information och kommunikation preciseras, övervakningen av inträffade influensafall och vaccinationstäckningen förbättras samt viss beredskapslagring av antiviraler genomföras. I handlingsplanen ingår vidare ett underlag för landstingens och kommunernas planering för att hantera de påfrestningar på samhällsviktig verksamhet som kan uppkomma under en pandemi.
När det gäller tillgången på influensavaccin under normala influensasäsonger utvecklas vaccinet med utgångspunkt i de rekommendationer som WHO tar fram utifrån de virus man ser på södra halvklotet och i Asien vintern innan vaccinet ska användas. Vid en influensapandemi är det naturligtvis inte möjligt att i förväg förutse vilka förändringar som kommer att ske av viruset. Liksom vid normala influensaepidemier är det betydelsefullt att man snabbt kan identifiera den virustyp så att man kan skapa förutsättningar för att börja produktionen av ett vaccin. För närvarande pågår det även ett intensivt arbete att förbättra metoderna att snabbt utveckla ett färdigt vaccin när viruset väl är identifierat. Det finns även utarbetade riktlinjer för att snabbt kunna godkänna ett nytt influensavaccin som behövs vid en pandemi.
Under en influensapandemi kommer dock @ åtminstone i ett tidigt skede @ tillgången på vaccin att vara begränsad. Orsakerna är dels att det rör sig om en ny typ av virus och produktionen av vaccin kan inte inledas förrän virusstammen är identifierad och karakteriserad, dels kommer det sannolikt att behövas två doser för att uppnå gott skydd vilket innebär större behov av vaccin. Vaccintillverkarnas förmåga att på kort tid producera stora mängder vaccin är också begränsad.
Det innebär att länder utan en egen produktion av influensavaccin genom samarbete och avtal måste skapa förutsättningar för leveranser av vacciner vid en hotande eller pågående pandemi. I dag upphandlas influensavaccin av varje landsting för säsongens behov. Med tanke på att Sverige är en liten aktör i ett europeiskt och globalt sammanhang skulle vi enligt Socialstyrelsens bedömning ha större möjlighet att säkerställa tillgången på vaccin om det skedde en centraliserad nationell upphandling. En möjlighet som enligt styrelsen också bör utredas ytterligare är möjligheten av en inhemsk tillverkning av influensavaccin.
Socialstyrelsen har i sin nationella handlingsplan för beredskap mot en influensapandemi konstaterat att målsättningen bör vara att kunna erbjuda alla tillgång till vaccin i händelse av ett allvarligt influensautbrott. Jag delar Socialstyrelsens uppfattning. Vi måste därför tillsammans med landstingen göra vårt yttersta för att stå så väl rustade som möjligt för att lösa tillgången på vaccin om en influensapandemi bryter ut. Det är angeläget att utreda hur staten ska kunna bistå landstingen med ett samordnat upphandlingsförfarande. Vidare har Socialstyrelsen pekat på behovet att pröva förutsättningarna för att lösa tillgången till vaccin genom avtal med en internationell vaccinproducent eller genom att tillskapa en inhemsk produktion. Följaktligen avser jag att låta Socialstyrelsen skyndsamt utreda dessa frågor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.