facklig anlutning som grund för lönediskriminering
Skriftlig fråga 2000/01:974 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-27
- Anmäld
- 2001-04-03
- Besvarad
- 2001-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:974
av Rolf Gunnarsson (m) till statsrådet Britta Lejon om facklig anslutning som grund för lönediskrimineringLiksom statsrådet Lejon har jag varit fackligt aktiv. "F d facklig ordförande" skulle jag kunna skriva på mitt visitkort. Jag har också, under ett antal år, varit på arbetsgivaresidan. Inte en enda sekund under dessa år, oavsett vilken sida jag suttit på, har jag funderat på varför inte den eller den personen inte varit med i facket. Och definitivt har jag inte haft en tanke på att "straffa" någon som inte varit fackligt ansluten. Jag har sett det som en självklarhet att varje person och anställd själv får avgöra om hon eller han vill vara med i facket.
Inom Landstinget Dalarna har nu "en ny princip" införts av den socialistiska ledningen. Alla icke fackligt aktiva ska nu inte få sin retroaktiva lön, alltså inte få sin nya lön från och med det datum som gäller för de fackligt anslutna. Det här måste ses som en ny princip och ett sätt att skrämma de anställda att gå med i facket. Det ser jag som en stor demokratifråga.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till demokratiministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att facklig anslutning inte ska vara en grund för lönediskriminering på arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:974 besvarad av statsrådet Mona Sahlin
den 4 april
Svar på fråga 2000/01:974 om facklig anslutning som grund för lönediskriminering
Statsrådet Mona Sahlin
Rolf Gunnarsson har frågat statsrådet Britta Lejon vilka åtgärder hon avser vidta för att facklig anslutning inte ska vara en grund för lönediskriminering på arbetsmarknaden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
En arbetsgivares lönesättning får inte vara diskriminerande på grund av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. I övrigt råder det emellertid avtalsfrihet när det gäller att bestämma lönen. Arbetstagarens lön bestäms i anställningsavtalet. Om det inte sägs något annat i anställningsavtalet, har arbetstagaren inget rättsligt grundat anspråk på att erhålla samma lön som andra arbetstagare. När det gäller arbetstagare som direkt omfattas av ett kollektivavtal brukar dessa bli föremål för återkommande löneförhandlingar, beroende på att kollektivavtalets lönebestämmelser är tidsbegränsade eller på annat sätt förutsätter en omförhandling. I samband därmed finns möjlighet att avtala om retroaktiv lön. För oorganiserade arbetstagare gäller ofta att deras anställningsavtal knyter an till kollektivavtalet på ett sådant sätt att också deras löner är föremål för samma tidsbegränsning. Men eftersom det råder avtalsfrihet finns det inget rättsligt krav på att det ska vara så. Det finns inte heller något rättsligt krav på att avtalets bestämmelser om retroaktiv lön ska gälla även för oorganiserade arbetstagare.
Jag har inte för avsikt att föreslå några ändringar i den beskrivna ordningen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.