F-skattsedel Skriftlig fråga 1999/2000:106 av Hägglund, Göran (kd)Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

F-skattsedel

Skriftlig fråga 1999/2000:106 av Hägglund, Göran (kd)

Frågan är besvarad

Inlämnad:
1999-10-22
Besvarad:
1999-10-28
Anmäld:
1999-11-15

den 22 oktober

Fråga 1999/2000:106

 av Göran Hägglund (kd) till näringsminister Björn Rosengren om F-skattsedel

Alla talar i dag om att småföretagen är Sveriges framtid och att det är inom denna sektor som framtidens arbetstillfällen skapas. Ändå hindras många entreprenörer redan i inledningsskedet, när de ansöker om F-skattsedel. Oklara regler och varierande tillämpning av tjänstemän på skattemyndigheterna hindrar många flitiga entreprenörer att starta och driva egen verksamhet.

Ett aktuellt exempel som redovisas i senaste Kommun-Aktuellt är där två föräldrar i ett s.k. tvåfamiljssystem i Järfälla kommun ansökte om F-skatt och fick avslag. De uppmanades av kommunen att bli egenföretagare och ansöka om F-skatt för att kunna fortsätta med sin barnomsorg. De fick avslag med hänvisning till att de inte bedrev sin näringsverksamhet i vinstsyfte samt att enligt gällande praxis var verksamheten tvungen att omfatta minst fem barn för att kunna klassas som näringsverksamhet. I dag står familjerna utan barnomsorg.

Vilka åtgärder avser näringsministern vidta för att det ska bli enklare att erhålla F-skattsedel inom alternativa barnomsorgsverksamheter?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:106 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 27 oktober

Svar på fråga 1999/2000:106 om F-skattsedel

Finansminister Bosse Ringholm

Göran Hägglund har frågat näringsministern Björn Rosengren vilka åtgärder han avser att vidta för att det ska bli enklare att erhålla F-skattsedel inom alternativa barnomsorgsverksamheter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

När systemet med F-skattsedlar infördes (prop. 1991/92:112) blev det väsentligt enklare för den som bedrev eller avsåg att bedriva näringsverksamhet att få en F-skattsedel än det varit att få en B-skattesedel i det gamla systemet. Reglerna för tilldelning av F-skattsedel har därefter ändrats (prop. 1997/98:33) så att det blivit ännu lättare att få en sådan.

De nya reglerna innebär att alla som ansöker om en F-skattsedel ska få det om det inte finns skälig anledning att anta att sökanden varken bedriver näringsverksamhet eller kommer att bedriva sådan verksamhet. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1998.

Till detta kan läggas att Riksskatteverket efter de nya reglernas ikraftträdande har bedrivit utbildningsverksamhet för handläggare i F-skattefrågor för att åstadkomma en snabb, korrekt och enhetlig bedömning av ansökningar om F-skattsedel.

Enligt min mening finns det inget generellt hinder i nuvarande lagstiftning som medför att barnomsorgsverksamhet inte skulle kunna berättiga till en F-skattsedel. Om verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas under sådana former som krävs för näringsverksamhet enligt 21 § kommunalskattelagen, dvs. yrkesmässigt och självständigt, ska en F-skattsedel utfärdas.

Under vilka former den verksamhet som Göran Hägglund nämnt i sin fråga skulle bedrivas känner jag givetvis inte till i detalj. Som minister får jag inte heller ingripa i ett enskilt ärende. Jag vill därför här bara framhålla att man i ett system med F-skatt inte kan undvara en möjlighet för skattemyndigheten att avslå en ansökan om F-skatt om det finns goda skäl att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas eftersom F-skattesystemet bygger på ett direkt samband mellan F-skattsedel och näringsverksamhet.

De nu gällande reglerna om tilldelning av F-skattsedel har genom den senaste ändringen utvidgats så att alla som bedriver eller avser att bedriva näringsverksamhet har möjlighet att få en sådan skattsedel. Några ytterligare åtgärder i denna riktning ser jag därför nu inte något behov av.

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.