F-skattebevis

Skriftlig fråga 1999/2000:379 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-15
Besvarad
2000-01-04
Anmäld
2000-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 1999/2000:379

av Henrik S Järrel (m) till finansminister Bosse Ringholm om F-skattebevis

Det är angeläget att skilja seriösa företagare och entreprenörer från oseriösa. Tilldelande av s.k. F-skattebevis är ett av flera sätt att söka "legitimera" de skötsamma företagarna.

Den som anlitar ett företag har att förvissa sig om att företaget innehar s.k. F-skattebevis. Om icke, riskerar beställaren att bli betalningsansvarig för skatter och avgifter som ålegat företaget. Men smått absurda situationer kan också uppstå. Om en sådan berättas i DN den 5 december i år:

Byggföretaget A hade fått sitt F-skattebevis indraget. En privatperson, som tänkt använda sig av det s.k. ROT-avdraget i samband med en ombyggnation, anlitar företaget B, med F-skattebevis, som i sin tur @ utan beställarens vetskap @ anlitar byggföretaget A, som alltså saknar F-skattebevis. Privatpersonen/ursprungsbeställaren riskerar nu att också bli skyldig att erlägga skatt för det vidareanlitade byggföretaget A, som utfört ett svartjobb.

Man kan fråga sig om det verkligen är rimligt att ålägga en ursprungsbeställare undersökningsplikt i andra, tredje och kanske fjärde led när det gäller frågan om ett företag innehar F-skattebevis eller ej. Alldeles särskilt i majoriteten av fall då den ursprungliga beställaren inte känner till i vilken mån det anlitade företaget i sin tur anlitar en eller flera underentreprenörer.

Vilka åtgärder avser finansministern vidta för att komma till rätta med problemet?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:379 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 4 januari

Svar på fråga 1999/2000:379 om F-skattebevis

Finansminister Bosse Ringholm

Henrik S Järrel, som frågat sig om det är rimligt att ålägga en uppdragsgivare skyldighet att i andra, tredje och kanske fjärde led undersöka om uppdragstagaren innehar F-skattebevis eller ej, har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med problemet.

Jag vill då först redovisa de bestämmelser som befriar från skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Bestämmelserna finns i skattebetalningslagen respektive lagen om socialavgifter. De säger att den som betalar ut ersättning för arbete till någon som har en F-skattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut inte är skyldig att vare sig göra skatteavdrag från eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.

En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas om den lämnats i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling. Detta gäller dock inte om utbetalaren känner till att uppgiften är oriktig.

Om arbetet har utförts under sådana förhållanden att det är uppenbart att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut ersättningen för arbetet ska denne skriftligen anmäla detta till skattemyndigheten. Om han inte gör det riskerar han att tillsammans med den som utfört arbetet bli betalningsskyldig för de skatter och avgifter som belöper på ersättningen för arbetet.

Bestämmelserna innebär att en beställare som anlitar en huvudentreprenör som har eller skriftligt påstår sig ha en F-skattsedel inte behöver vidta några ytterligare åtgärder för att undvika risken att bli betalningsskyldig för de skatter och avgifter som hänför sig till ersättningen för arbetet. Jag bortser då från det fallet att det är fråga om ett sådant uppenbart anställningsförhållande som ska meddelas till skattemyndigheten.

Om huvudentreprenören i sin tur anlitar en underentreprenör men ersättningen för arbetet betalas ut till huvudentreprenören behöver beställaren inte undersöka vilken typ av skattsedel underentreprenören har. Detta är av intresse endast för huvudentreprenören. Om beställaren däremot betalar ut ersättningen direkt till underentreprenören måste beställaren i stället få uppgift från underentreprenören om dennes skattsedelsinnehav.

Eftersom bestämmelserna om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter hitintills inte har visat sig medföra några tillämpningsproblem ser jag inget behov av att ändra dem.

Även när det gäller skattereduktion enligt lagen om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus är innehav av F-skattsedel en faktor av betydelse. I detta fall har lagstiftaren dock inte knutit an möjligheten att få en skattereduktion till att den som tar emot ersättningen för arbetet har en F-skattsedel. Detta ska i stället gälla den som utför arbetet.

I underlaget för beräkning av skattereduktionen inräknas sålunda utgifter för byggnadsarbete endast om arbetet utförts av någon som innehar F-skattsedel vid den tidpunkt när avtalet om arbete träffades eller när ersättningen utbetalades.

Även i detta fall får en uppgift om innehav av en F-skattsedel tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling. Detta gäller dock inte om utbetalaren känner till att uppgiften är oriktig.

Om en underentreprenör har anlitats kan tolkningen av reglerna om skattereduktion ge utrymme för viss tveksamhet. Kan skattereduktion medges endast om arbetet utförts av någon som innehar en F-skattsedel eller som i vart fall påstått sig inneha en sådan skattsedel eller räcker det om huvudentreprenören har en F-skattsedel?

Lagen om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus är tillämplig endast på byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15 april 1996@31 mars 1999. Jag är därför inte heller beredd att initiera någon ändring av den lagen. Det blir en uppgift för rättstillämpningen att lösa eventuella tolkningsproblem.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.