Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

exportkrediter och dammbyggen i tredje världen

Skriftlig fråga 2000/01:1258 av Zetterberg, andre vice talman Eva (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-18
Anmäld
2001-05-29
Besvarad
2001-06-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 maj

Fråga 2000/01:1258

 av andre vice talman Eva Zetterberg (v) till statsrådet Leif Pagrotsky om exportkrediter och dammbyggen i tredje världen

Utbyggnaden av en serie dammar i Narmadafloden i nordvästra Indien och dessas konsekvenser för miljontals människor i floddalen har blivit en av de mest kontroversiella sociala och politiska frågorna i dagens Indien. Den indiska miljörörelsen NBA anser att projektets fördelar är starkt överdrivna och de negativa effekterna underskattade. T.ex. beräknas mer än 320 000 människor att tvångsförflyttas för att ge plats för dammens gigantiska reservoar. Minst lika många kommer att drabbas nedströms dammen av minskad vattentillgång för jordbruk, försämrat fiske m.m. Ett komplicerat system med bevattningskanaler från reservoaren, anläggningen av stora kraftledningar och annan infrastruktur runt dammen beräknas ta ytterligare mark i anspråk, och påverka minst en miljon människor. Flera stora svenska och europeiska företag har stått för en stor del av dammbyggnaderna, oftast med stöd av sina hemländers exportkreditorgan. Svenska Exportkreditnämndens förslag till miljöpolicy har kritiserats av flera miljöorganisationer för att sakna kriterier för vilka miljökrav som ska uppfyllas för att krediter ska kunna ges. Någon policy för bedömning av de sociala konsekvenserna existerar inte alls. Dessutom har svenska Exportkreditnämnden heller inga avsikter att offentliggöra information om ansökningar och beslut.

Min fråga till statsrådet är:

Vad kommer regeringen att göra för att få till stånd en skärpning av restriktionerna när det gäller exportkrediter till dammbyggen i tredje världen som kan anses dubiösa i socialt avseende och utifrån miljöhänsyn?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1258 besvarad av statsrådet Leif Pagrotsky

den 5 juni

Svar på fråga 2000/01:1258 om exportkrediter och dammbyggen i tredje världen

Statsrådet Leif Pagrotsky

Eva Zetterberg har frågat mig vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att skärpa restriktionerna avseende exportkrediter till dammbyggen i tredje världen som har påtagliga sociala eller miljömässiga konsekvenser. Jag avser här att redovisa hur Exportkreditnämnden för närvarande arbetar med dessa frågor och vilka åtgärder regeringen ämnar vidta angående exportkrediterna till dammbyggen.

Till att börja med vill jag betona regeringens drivande roll vid tillskapandet av Exportkreditnämndens (EKN) miljöpolicy vid garantigivning. Regeringen uppdrog den 22 december 1998 åt EKN att införa miljöledningssystem. I detta uppdrag ingår att ta fram miljöpolicy, miljömål och handlingsplan för att integrera miljöhänsynen i den ordinarie verksamheten. Enligt miljöpolicyn ska EKN ta hänsyn till miljökonsekvenser vid beslut om exportgarantier. Detta då det bedöms att EKN:s garantigivning är en av många faktorer som kan ha stor betydelse för ett projekts genomförande och därmed för omfattningen av miljöpåverkan. Policyn tillämpas sedan den 1 april 2000 och tar fasta på att EKN ska göra en miljögranskning vid större exportprojekt inom branscher som anses som miljömässigt känsliga. Vattenkraftsprojekt tillhör kategorin miljömässigt känsliga projekt. EKN ska verka för en hållbar utveckling genom att lämna garantier för export av projekt och produkter som är långsiktigt hållbara ur miljösynpunkt. Detta leder även till att EKN ska verka för att svenska exportföretag uppmärksammar miljöfrågan i samband med export och att en särskild miljögranskning genomförs enligt särskilda riktlinjer vid större exportprojekt med risk för påtaglig negativ miljöpåverkan. Detta innebär även att EKN bör avslå en garantiansökan om granskningen påvisar starka negativa miljökonsekvenser. EKN ska vid sin bedömning av miljökonsekvenser även ta hänsyn till sociala aspekter, vilket bl.a. avser folkomflyttningar vid vattenkraftsprojekt.

Regeringen driver frågan om att göra EKN:s verksamhet mer öppen och tillgänglig. Därmed utreder EKN för närvarande möjligheterna att offentliggöra information om EKN:s engagemang avseende specifika projekt. Det är troligt att stora framsteg kan uppnås inom kort och att EKN därmed kommer att offentliggöra sina större engagemang.

I OECD:s arbetsgrupp för exportkrediter pågår ett arbete om gemensamma miljöriktlinjer inom området exportfinansiering. Sverige är drivande i detta arbete för att de gemensamma riktlinjerna för miljöpåverkan inom OECD ska vara så bindande och starka som möjligt. Sverige har även föreslagit att Världskommissionen för dammars slutrapport ska användas som riktlinjer avseende miljöpåverkan på dammar, något som dock inte har vunnit gehör från andra medlemsländer i OECD.

EKN har inom ramarna för sitt miljöledningsarbete för avsikt att fortlöpande utveckla miljöarbetet mot de vunna erfarenheter och den internationella utvecklingen. För detta ändamål kommer även en samlad översyn av EKN:s miljöpolicy att inledas under hösten 2001. Miljöledningsarbetet och resultatet därav redovisas också årligen till regeringen.

Jag vill avslutningsvis betona att regeringen kommer att vara fortsatt drivande i att ständigt ompröva och vidareutveckla miljöhänsynen vid statlig exportfinansiering.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.