Exportkontrollrådet
Skriftlig fråga 1996/97:297 av Birger Schlaug (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-02-13
- Besvarad:
- 1997-02-26
den 13 februari
Fråga 1996/97:297 av Birger Schlaug (mp) till statsrådet Leif Pagrotsky
om Exportkontrollrådet
Under den borgerliga regeringen hade samtliga partier i den rådgi-
vande nämnden, enligt praxis, vetorätt i alla ärenden. Detta inkluderade
även kds, som fick insyn i rådet genom statssekreteraren på UD:s bi-
ståndsavdelning.
Under 1996 breddades nämnden till att omfatta samtliga riksdagspar-
tier, också mp, v och kd, och samtidigt bytte den namn till Exportkon-
trollrådet.
I Studio 1 den 8 januari i år informerades statsrådet Pagrotsky om att
fyra av de sju riksdagspartierna - mp, v, kd och fp - motsätter sig all
krigsmaterielexport till Indonesien, också följdleveranser av reservdelar
och ammunition.
Statsrådet svarade: ”Om det är så att så många partier har en samman-
fallande uppfattning, då blir det inget tillstånd i den här frågan, såvitt jag
förstår---Det fattas inte beslut med mycket knappa majoriteter.”
ISP har offentligt kommenterat detta med att inspektionen fattar be-
slut i enlighet med direktiv och instruktioner från regeringen, men att ett
uttalande i pressen inte utgör ett sådant direktiv eller en sådan instruktion.
Min fråga till statsrådet är följande:
Avser statsrådet att utfärda direktiv eller instruktioner till ISP i enlig-
het med tidigare uttalande, dvs. att om fyra partier säger nej till export av
följdleveranser av reservdelar och ammunition till Indonesien så ”blir det
inget tillstånd”?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:297 besvarad av Statsrådet Leif Pagrotsky
den 26 februari
Svar på fråga 1996/97:297
Statsrådet Leif Pagrotsky
Birger Schlaug har frågat mig om jag avser utfärda direktiv eller in-
struktioner till Inspektionen för strategiska produkter om att inte utfärda
tillstånd till leveranser av reservdelar och ammunition till Indonesien.
Jag har i flera sammanhang, bl.a. i den radiodebatt som Birger
Schlaug hänvisar till, förklarat hur beredningen av enskilda exportkon-
trollärenden går till och hur Exportkontrollrådet i enlighet med de av
riksdagen godkända riktlinjerna behandlar ärendena genom att ta ställ-
ning från fall till fall. För att kunna göra detta har ledamöterna i Export-
kontrollrådet full insyn i Inspektionens verksamhet.
Bred samsyn i dessa frågor är eftersträvansvärd. Jag vill understryka
att alla viktigare ärenden blir föremål för samråd med Exportkontrollrå-
det. Det är i detta forum de politiska partierna genom sina representanter
ger sin syn på och tar ställning till de ärenden som är aktuella. En förut-
sättning för att denna ordning för samråd och beslut skall fungera är gi-
vetvis att de uppfattningar som där förs fram av partiernas representanter
står i samklang med respektive partis och inte motsägs av samtidiga of-
fentliga uttalanden av andra representanter för samma parti. Detta kan
synas vara en självklarhet men förtjänar att påpekas då utvecklingen
härvidlag på senare tid av allt att döma har lämnat en del övrigt att önska.
Den ordning som nu gäller synes mig - under förutsättning att den
tillämpas som avsett - vara ändamålsenlig och väl ägnad att skapa den
breda parlamentariska förankring av politiken i fråga om krigsmateriel-
export som är så viktig. När det gäller de ärenden som föredragits i Ex-
portkontrollrådet har jag förstått att positiva förhandsbesked när det gäl-
ler enskilda exportaffärer ännu inte vid något tillfälle lämnats av Inspek-
tionen med mindre än att ett brett flertal av ledamöterna tillstyrkt sådana.
Detta har varit fallet sedan den nya myndigheten Inspektionen för strate-
giska produkter etablerades för ett år sedan och den Rådgivande nämnden
ombildades till Exportkontrollrådet och utökades till att omfatta samtliga
riksdagspartier.
Mot denna bakgrund anser jag - i fråga om de ärenden beträffande
Indonesien som Birger Schlaug nämner - att gängse ordning för samråd
och beslut bör iakttas. Inspektionen för strategiska produkter bör här fatta
sina beslut i enlighet med det regelverk som finns och i ljuset av de syn-
punkter som lämnas i Exportkontrollrådet. Enligt gällande riktlinjer bör
leverans av reservdelar m.m. medges, efter en prövning från fall till fall,
om landet i fråga inte är föremål för FN- eller EU-embargo. Några direk-
tiv eller instruktioner från regeringens sida utöver vad som återfinns i
riktlinjerna för krigsmaterielexport finns det inte behov av.