export av minröjare
Skriftlig fråga 1998/99:327 av Karlsson, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-04
- Anmäld
- 1999-02-09
- Besvarad
- 1999-02-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 februari
Mineringar utgör ett mycket stort problem för miljontals människor i många länder. I många tidigare krigsområden är det stora landområden som inte kan användas för livsmedelsproduktion och vägar som inte kan användas för transporter. Många oskyldiga drabbas och döms till livslång invaliditet till följd av bortsprängda fötter och ben. Minröjning är en av de viktigaste åtgärderna för att återskapa framtidstro i många områden.
Manuell minröjning är mycket dyr och tidsödande varför åtskilliga försök gjorts med mekanisk röjning. Sedan ett antal år har Bofors i Karlskoga arbetat för att få fram effektiv teknik får mekanisk minröjning. Bofors har nu tagit fram flera prototyper som visat sig effektiva. Den senaste är byggd med helt civila komponenter från framför allt Caterpillar. Den kan som mest köras i 7 km/tim i transport och med 4 km/tim i arbete. Den röjer effektivt personminor upp till stridsvagnsminor och sänker röjningskostnaden till mindre än en tiondel av vad manuell röjning kostar. Det har nu visat sig att minröjaren klassas som övrig krigsmateriel och därmed inte får säljas till många av de länder som är drabbade, t.ex. Kuwait. Det framstår för mig som orimligt att klassa ett så långsamt fordon som någon slags krigsmateriel. Sverige borde i stället genom omklassificering göra export möjlig och därmed underlätta minröjning i drabbade länder.
Avser statsrådet vidta några åtgärder för att underlätta export av minröjningsfordon?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:327 besvarad av Statsrådet Leif Pagrotsky
- Statsrådet Leif Pagrotsky
Ola Karlsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att underlätta export av minröjningsfordon. Jag är helt enig med Ola Karlsson om önskvärdheten i att svensk minröjningsutrustning skall vara tillgänglig där den behövs som bäst. Men svaret på Ola Karlssons direkta fråga är nej. Jag bedömer nämligen att det redan existerar ett fullt tillfredsställande utrymme för export av minröjningsfordon och liknande utrustningar till sådana destinationer där ett humanitärt minröjningsbehov föreligger.
Frågan om hur man ur klassningssynpunkt skall betrakta utrustning för minletning och minröjning som lämpar sig för humanitära insatser behandlades redan 1995 av det s.k. Tekniskt-vetenskapliga rådet, som har i uppgift att ge råd i gränsdragningsfrågor vad gäller exportkontrollens krigsmaterielförteckning. Vid den tidpunkten stod det klart att ett halvdussin projekt bedrevs med sikte på humanitära minröjningsinsatser. Rådets slutsats var mycket tydlig: det finns ingen minletnings- eller minröjningsutrustning som kan klassas som ej krigsmateriel. Militär anfallsstrid ställer förvisso särskilda krav på minröjningsutrustning vad gäller röjningshastighet, pansarskydd och röjningsresultat (mindre än 100 % röjningseffekt kan accepteras). Utrustning som tas fram för att möta dessa krav klassificeras normalt som krigsmateriel för strid (KS). Utrustning som lämpar sig för humanitärt bruk måste uppfylla högre krav på röjningseffekt (helst 100 %) men lägre krav kan ställas vad gäller hastighet och skydd. För merparten av militär minröjning, som sker bakom frontlinjen under lugnare förhållanden, är sådan minröjningsutrustning helt adekvat. Eftersom den har en militär användning klassificeras sådan minröjningsutrustning som övrig krigsmateriel (ÖK) och underkastas exportkontroll. Det bedömdes icke vara förenligt med krigsmaterielexportregelverkets syften att införa begreppet "civil" minröjningsutrustning.
Samtidigt som denna slutsats drogs, kunde man konstatera att ett betydande humanitärt minröjningsbehov föreligger i just sådana länder som icke uppfyller riktlinjernas krav för krigsmaterielexport från Sverige. I många sådana länder har ett okontrollerat bruk av minvapnet medfört ett oerhört lidande för civilbefolkning och bestående svårigheter att vidmakthålla eller återuppbygga det civila samhället. Därför förelades i september 1995 den parlamentariskt sammansatta Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor ett förslag till särskild syn på export av minröjningsutrustning. Denna bekräftades av nämnden och gäller alltjämt.
Ett antal faktorer identifierades som skall beaktas vid behandlingen av enskilda ärenden som rör utförsel av minröjningsutrustning. Dessa faktorer anses tala för ett medgivande av utförsel till länder som annars inte skulle komma i fråga för krigsmaterielexport ifrån Sverige:
1. Om materielen ägs av ett företag eller en biståndsorganisation i Sverige bör utförseltillstånd kunna beviljas för minröjningsinsatser i andra länder under förutsättning att materielen förblir under ägarens kontroll och återtas till Sverige efter uppdragets fullgörande.
2. Om materielen skall exporteras till motsvarande typ av organisation i ett annat land, eller till FN, bör ett slutanvändarintyg kunna utformas med motsvarande begränsning rörande vidareöverlåtande och användning.
3. Om köparen är en utländsk militärmakt eller ett utländskt statligt organ bör normala riktlinjekriterier tillämpas, försåvitt inte omständigheterna eller materielens utformning gör troligt att den skall användas uteslutande för fredstida minsanering.
4. Materielens utformning kan bidra till en sådan bedömning om
- utrustningen är så konstruerad att den inte lämpar sig för röjning i högre hastighet, eller inte kan anbringas på KS-klassade stridsfordon utan omfattande modifikation av dessa (t.ex. bortmontering av torn med beväpning);
- om ett minröjningsfordon endast ger adekvat skydd mot briserande minor av olika slag, men inte mot andra typer av vapenverkan som förekommer vid anfallsstrid.
Det är min bedömning att dessa särskilda handlingsregler ger ett fullt tillräckligt utrymme för export av utrustning för humanitära minröjningsinsatser till sådana länder där detta får anses angeläget, med bibehållen kontroll över export för militära ändamål.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.