Experiment på levande foster (Skriftlig fråga 1996/97:337 av Marianne Samuelsson (mp))

den 5 mars

Svar på fråga 1996/97:337

Utbildningsminister Carl Tham

Marianne Samuelsson har frågat statsministern vad han avser att göra
med anledning av de framkomna uppgifterna om experiment på levande
foster. Frågan har överlämnats till mig eftersom jag ansvarar för forsk-
ningsfrågor.

Frågan aktualiseras av att en forskargrupp vid Huddinge sjukhus har
lämnat in en ansökan om etisk prövning av planerade försök. I försöken
skall foster som skall aborteras injiceras med s.k. stamceller vilka är
förstadier till blodkroppar. Försöken avser att klarlägga biologiska me-
kanismer som en förberedelse för framtida behandling av sjuka foster.

Under de senaste 30 åren har ett system för forskningsetisk gransk-
ning vuxit fram i Sverige. När det gäller biomedicinsk forskning med
människa som försöksobjekt finns vid de medicinska fakulteterna lokala
respektive regionala forskningsetiska kommittéer. Dessa kommittéer är
sammansatta av forskare och lekmän och har tillgång till juridisk expertis.
Vid Medicinska forskningsrådet (MFR) finns dessutom en nationellt
samordnande forskningsetisk nämnd.

Ar 1985 tillsatte regeringen Statens medicinsketiska råd för att belysa
medicinsketiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Rådet
följer utvecklingen inom medicinsk behandling, teknik och forskning och
kom till för att i dialog med andra hävda människovärdet och skydda den
mänskliga integriteten inom hälso- och sjukvården. I rådet ingår företrä-
dare för de politiska partierna samt ett tiotal sakkunniga.

Det aktuella ärendet behandlas för närvarande av den regionala
forskningsetiska kommittén vid Karolinska institutet. Ärendet har remit-
terats till MFR:s forskningsetiska nämnd som avser att behandla frågan
vid sitt nästa sammanträde i april. Vidare har Statens medicinsketiska råd
inbjudit de berörda forskarna att informera rådet om projektet. Jag har
givetvis inte för avsikt att ingripa i denna process.

I ett samhälle med ett starkt och ökande beroende av vetenskap och
teknik är forskningsetiska frågor av stort allmänt intresse. Hur forskning-
en inriktas, vilka projekt som prioriteras, vilka metoder som används

avgörs till största delen av forskarna själva. Samtidigt har dessa frågor,
liksom frågor om hur resultaten används, stor politisk räckvidd.

Ansvarsfrågorna när det gäller tillämpningar av nya forskningsresultat
är komplicerade. Forskarna måste upprätthålla av samhället godtagbara
etiska principer för metoder i forskningsprocessen inte minst för att re-
spekten för forskarnas frihet skall kunna försvaras i samhället.

Systemet för forskningsetisk granskning utvärderades senast av den
forskningsetiska utredningen år 1989 (SOU 1989:74 och 75, prop.
1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr. 328). Den snabba utvecklingen
inom bl.a. det biomedicinska området motiverar nu en ny utredning. I
forskningspropositionen som behandlades av riksdagen hösten 1996
aviserades en sådan utredning med parlamentarisk förankring. En analys
av forskningsetik i vid mening och särskilt av hur systemet för forsk-
ningsetisk prövning fungerar i dag är viktig, liksom frågor om hur forsk-
ningsetik behandlas i utbildningen. Direktiven för en sådan utredning
utarbetas för närvarande inom Regeringskansliet.

Experiment på levande foster

Klar

Skriftliga frågor

Svar på skriftlig fråga 1996/97:337 besvarad av Utbildningsminister Carl Tham

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Frågeställare

Ställd till

Besvarad av