Exit Skåne
Skriftlig fråga 2001/02:333 av Larsson, Hillevi (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-03
- Besvarad
- 2001-12-05
- Anmäld
- 2001-12-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 december
Fråga 2001/02:333
av Hillevi Larsson (s) till statsrådet Mona Sahlin om Exit SkåneExit Skåne är en rörelse med två syften: att hjälpa nazister som vill hoppa av och att arbeta förebyggande för att hindra att nya ungdomar hoppar på. Nu är verksamheten hotad. Drygt 1 miljon kronor saknas. Efter jul upphör verksamheten om ingenting händer.
Det är allvarligt att just Skåne riskerar att förlora denna viktiga motkraft mot nazismen. I Skåne finns sedan länge starka bruna fästen. De rasistiska strömningarna från Danmark, som kom att dominera valrörelsen där, stärker de rasistiska krafterna även i Skåne. Näringsdepartementet har nyligen tillskjutit extra pengar till Exit Motala och Exit Stockholm, men ingenting har gått till Exit Skåne. Sammanlagt får Motala och Stockholm 2,7 miljoner kronor.
Vad avser regeringen att göra för att rädda Exit Skåne från nedläggning?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:333 besvarad av statsrådet Mona Sahlin
den 5 december
Svar på frågorna 2001/02:315 och 2001/02:333 om Exit Skåne
Statsrådet Mona Sahlin
Ulf Nilsson har frågat mig om jag avser att vidtaga några åtgärder för att säkra Exit Skånes fortsatta verksamhet.
Hillevi Larsson har frågat mig vad regeringen avser att göra för att rädda Exit Skåne från nedläggning.
Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Jag vill först jag göra några tillrättalägganden.
För det första är det inte så, att Näringsdepartementet nu beslutat om stöd till verksamhet för att bistå personer som vill lämna rasistiska och andra liknande grupperingar (avhoppare). Vad som hänt är att en arbetsgrupp har lagt fram ett förslag om statligt stöd till sådan verksamhet.
För det andra har Exit Skåne bara under en kortare tid finansierats med stöd av statliga medel och den verksamhet som har bedrivits har varit begränsad. Regeringen har ekonomiskt stött projektet Exit sedan 1998, bl.a. för att verksamheten skulle få en ökad regional spridning. Försöken att nå en sådan spridning har dock inte varit helt framgångsrika. Det lokalkontor, som Exit öppnade i Helsingborg i januari 2001, lades redan i juni ned som en del av Exit. Därefter har Helsingborgs kommun finansierat viss verksamhet för avhoppare.
Enligt arbetsgruppens förslag ska statliga bidrag till verksamhet för avhoppare kunna lämnas under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda, bl.a. att kommunal delfinansiering uppgår till ett minst lika stort belopp som det statliga bidraget. Arbetsgruppen har bedömt att förslaget kan genomföras fullt ut först fr.o.m. 2003, eftersom det krävs ingående diskussioner och andra förberedelser i samråd mellan berörda intressenter för att de föreslagna villkoren ska kunna uppfyllas.
Enligt förslaget bör dock den verksamhet som pågår med statligt stöd i Stockholm och Motala, och som under 2001 utvärderats av Brottsförebyggande rådet, ges visst statligt stöd också under 2002, även om verksamheten inte uppfyller alla krav som föreslås gälla för 2003. Arbetsgruppen bedömer att detta är viktigt inte minst för uppbyggnaden av eventuell lokal/regional verksamhet för avhoppare.
I sin rapport skriver arbetsgruppen att Exit Skåne har ansökt om finansiering hos kommuner, Region Skåne, länsstyrelsen och arbetsgruppen Arm i arm @ 4:e initiativet. I rapporten gör arbetsgruppen mot denna bakgrund bedömningen att det finns goda förutsättningar att Exit Skåne kan komma i gång med verksamhet med planerad inriktning under 2002.
Jag vill understryka, att regeringen ännu inte tagit ställning till det förslag som arbetsgruppen lagt fram. Regeringen kommer dock att delvis ta ställning till förslaget i samband med att den avgör ansökningar om ekonomiskt stöd för sådan verksamhet under 2002.
Regeringen kommer senare att ta ställning till arbetsgruppens förslag vad avser stöd under 2003.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
