EU:s utbetalning av jordbruksstöd
Skriftlig fråga 1999/2000:262 av Hagberg, Michael (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-24
- Anmäld
- 1999-11-30
- Besvarad
- 1999-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:262
av Michael Hagberg (s) till jordbruksminister Margareta Winberg om EU:s utbetalning av jordbruksstödRevisionsrätten har visat att nästan 40 miljarder kronor av EU:s medel har betalats ut på ett felaktigt sätt. En avsevärd del av stödet går till jordbruket. Men målgruppen små och medelstora jordbruk har i stor utsträckning gått miste om det stöd de har varit berättigade till. Det är uppenbart att det här sättet att hantera stödet bidrar till att ytterligare undergräva det svaga folkliga förtroendet för EU och dess institutioner. Förtroendet stärks inte heller när det visar sig att revisionsrättens ordförande förhindrades att presentera sin rapport.
Vad avser jordbruksministern att göra för att utbetalningen av EU:s jordbruksstöd ska ske på ett korrekt sätt?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:262 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
Svar på fråga 1999/2000:262 om EU:s utbetalning av jordbruksstöd
Jordbruksminister Margareta Winberg
Michael Hagberg har frågat mig vad jag avser att göra för att utbetalningen av EU:s jordbruksstöd ska ske på ett korrekt sätt.
Jag ser mycket allvarligt på fusket med gemenskapens medel. Revisionsrättens rapport visar på att det finns mycket som måste förbättras.
Sverige är drivande när det gäller skyddet av gemenskapens finansiella intressen. En tydlig policy avseende detta utarbetades när vi blev medlemmar och denna policy genomsyrar Jordbruksdepartementets arbete i EU.
I Sverige har vi hittills varit framgångsrika när det gäller att förhindra att felaktiga betalningar sker inom landet. Detta visar jämförelser av korrigeringar som drabbar medlemsstater på grund av felaktiga utbetalningar eller brister i den nationella stödadministrationen (inklusive kontrollsystemet) på jordbrukets område. En sådan jämförelse görs löpande i Jordbruksverkets årsredovisning. Denna situation är en följd av att vi har ett mycket bra kontrollsystem. Både kommissionen och andra medlemsstater ser oss som ett föredöme på detta område. Andra medlemsstater kommer till Sverige för att lära sig av oss. Att föregå som gott exempel är ett bra sätt att förhindra felaktiga utbetalningar i andra länder.
Sverige är drivande när det gäller att skapa ett regelverk som säkerställer tillräckliga kontroller, administrativa såväl som fysiska, på EU-nivå och på nationell nivå. Detta arbete ska naturligtvis fortsätta.
En stor anledning till att fusket kan fortgå är det komplicerade system som finns för den gemensamma jordbrukspolitiken. Tydliga regler och ett enklare system än det nuvarande är en förutsättning för en helt tillfredsställande kontrollsituation. Regeringens åsikt är därför att regelsystemet måste förenklas och det är en av anledningarna till att Sverige driver frågan om en reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken. I Agenda 2000-förhandlingarna var Sverige mycket tydligt med att visa att vi vill ha förenklingar. Där blev resultatet inte så långtgående som vi hade velat och därför kommer jag fortsätta att verka för ytterligare reformering av jordbrukspolitiken. Reformer kan förutom förenklingar avse rena avregleringar. Sverige driver också frågan om en mer avreglerad jordbrukspolitik, detta bl.a. som en del i att komma till rätta med fusk och andra oriktigheter.
Även på det nationella planet går det att göra förbättringar genom förenklingar. Som exempel på åtgärder som vi själva kan vidta kan nämnas att vi inför nästa programperiod avser att tillämpa ett landsbygdsprogram som innebär betydande förenklingar, kanske främst på miljöstödsområdet. Denna typ av preventiva åtgärder ska inte underskattas och jag kommer att fortsätta att verka för förenklingar av regelsystemen, både inom EU och nationellt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.