EU:s taxonomi för gröna investeringar

Skriftlig fråga 2020/21:641 av Mats Nordberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-20
Överlämnad
2020-11-23
Anmäld
2020-11-24
Svarsdatum
2020-12-02
Sista svarsdatum
2020-12-02
Besvarad
2020-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

EU:s så kallade taxonomi för gröna investeringar börjar närma sig ett avgörande. Före årsskiftet ska EU fatta beslut om de första klassificeringsreglerna som definierar vilka verksamheter som ska ses som hållbara ur klimatsynpunkt, utan att orsaka signifikant skada ur andra hållbarhetsperspektiv.

Signalerna hittills tyder på att kommissionens arbetsgrupp kommer att föreslå detaljregleringar som kan göra det mycket svårt för näringar såsom skogsbruk och vattenkraft, med avgörande betydelse för såväl koldioxidbalansen som Sveriges ekonomi. Dessa näringar riskerar att inte accepteras så som hållbara näringar enligt EU:s måttstock.

En talesperson för Fortum noterar i en artikel i Altinget att regeringen har varit passiv i Bryssel och inte försvarat svenska intressen i förhandlingarna. Även finska och europeiska vattenkraftföretag ska ha noterat att det funnits en passivitet från Sveriges sida. Även undertecknads intryck från diskussioner i miljö- och jordbruksutskottet är att regeringspartierna och dess stödpartier inte tagit frågan på tillräckligt allvar. 

Svensk vattenkraft är tillsammans med kärnkraften huvudanledningen till att Sverige i dag har en väl utvecklad tung industri med internationellt sett väldigt låga utsläpp av växthusgaser. Svenskt skogsbruk har genom god skogsskötsel under de senaste 100 åren kraftigt ökat tillväxten i den svenska skogen, vilket gör att den i dag och för varje ny dag binder oerhörda mängder atmosfärisk koldioxid, samtidigt som svensk skogsindustri visar vägen mot en framtida miljövänlig bioekonomi.

Det intryck som jag fått i riksdagens diskussioner och i dialog med berörda företag är snarast att regeringen tyst accepterar att miljörörelser lobbar fram ett regelverk inom EU som missgynnar Sveriges möjligheter att på ett ekonomiskt rimligt sätt utveckla bland annat vattenkraft och skogsbaserad bioekonomi.

Om inte regeringen tydligt framhåller betydelsen av en taxonomi som gynnar svenska näringar med stor betydelse för fossilfri energi och produkter med liten klimatpåverkan så kommer detta att försvåra Sveriges möjligheter att uppnå nettonollutsläpp med bibehållen industri och en stark ekonomi.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

Vad tänker regeringen göra för att säkerställa att EU-regelverket kring taxonomin för hållbara investeringar blir till fördel för berörda svenska näringar och inte till ett hinder för Sverige i vår strävan att ytterligare minska nettoutsläppen med bibehållen och gärna ökad industriell kapacitet?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:641 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Svar på fråga 2020/21:636 av Lars Hjälmered (M) Klassningen av kärnkraft och vattenkraft i EU:s taxonomi samt fråga 2020/21:641 av Mats Nordberg (SD) EU:s taxonomi för gröna investeringar

Lars Hjälmered har frågat energi- och digitaliseringsministern vilka åtgärder som statsrådet avser att vidta för att säkerställa att vattenkraften och kärnkraften ska klassas som hållbara investeringar i den så kallade taxonomin. Mats Nordberg har frågat mig vad regeringen tänker göra för att säkerställa att EU-regelverket kring taxonomin för hållbara investeringar blir till fördel för berörda svenska näringar och inte till ett hinder för Sverige i vår strävan att ytterligare minska nettoutsläppen med bibehållen och gärna ökad industriell kapacitet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågorna.

Regeringen stödjer ambitionen att klassificera miljömässigt hållbara verksamheter i ekonomin genom EU:s taxonomi. Sverige har från början varit ett av de mest pådrivande länderna i att EU ska ta sig an hållbarhet inom kapitalmarknadsunionen och har därefter tagit en aktiv roll även i taxonomiförhandlingarna. Vi har i dessa förhandlingar fått gehör för flera, för Sverige, viktiga frågor, så som en hög miljöambition, teknikneutralitet, förutsägbara regler för förnybar elproduktion, undvikande av överlappande lagstiftning samt att taxonomin ska användas för alla finansiella produkter och inte enbart skapa extra rapporteringskrav för de som redan jobbar med hållbarhet.

Nu har kommissionen publicerat utkastet till delegerad akt och regeringen kommer självklart att fortsätta agera för svenska intressen och en ambitiös taxonomi. Vi avser bl.a. att svara på konsultationen och ha direktkontakter med kommissionen. Inom Regeringskansliet och på berörda myndigheter analyseras för närvarande utkastet till delegerad akt.

I Sverige har vi nyligen infört nya bestämmelser avseende omprövning av tillstånden för samtliga vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. Syftet med de nya bestämmelserna är att säkerställa att vattenkraftverk och dammar är utformade och drivs på ett sådant sätt att de lever upp till miljöbalkens bestämmelser och Sveriges EU-rättsliga åtaganden vad gäller krav på miljöanpassning. Det är givetvis angeläget att miljöanpassning av vattenkraften ses som en grön investering. Regeringen avser i de fortsatta förhandlingarna verka för detta.

Vad gäller kärnkraften specifikt så varken utesluter eller inkluderar förordningen uttryckligen kärnenergi i listan över kvalificerade miljömässigt hållbara verksamheter, den bedömningen delegeras till kommissionen. Kärnkraften finns ej heller med i utkastet till delegerad akt. Frågan utreds vidare inom kommissionens speciella gemensamma forskningscenter.

Stockholm den 2 december 2020

Per Bolund

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.