EU:s sysselsättningspolitik
Skriftlig fråga 1997/98:175 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-11-24
- Anmäld
- 1997-12-01
- Besvarad
- 1997-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Regeringen har inrikespolitiskt försökt anlägga en hög profil inför EU:s extra toppmöte om sysselsättning och nya arbetstillfällen. Såväl statsministern som arbetsmarknadsministern har vid upprepade tillfällen hävdat att Sverige redan genomfört de åtgärder som EU-länderna skall komma överens om för att bringa ned arbetslösheten.
Detta är fel. Sverige ligger visserligen långt framme när det gäller kravet på en aktiv arbetsmarknadspolitik, men har helt underlåtit att följa EU:s mål och rekommendationer när det gäller lägre löneskatter och en avreglering av arbetsmarknaden. Redan 1994 ställde man i de s.k. Essenpunkterna upp mål om avreglering och sänkta skatter. Dessa krav har sedan upprepats, senast vid toppmötet i Amsterdam i somras, utan att regeringen gjort minsta ansats att efterkomma dem. I Amsterdam sade EU:s ledare: "Europeiska rådet understryker hur viktigt det är för medlemsstaterna att skapa en skattemiljö som stimulerar företagsamhet och skapande av arbetstillfällen".
När har regeringen för avsikt att lämna förslag som gör det möjligt för Sverige att uppfylla EU:s rekommendationer för sysselsättningspolitiken?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:175 besvarad av , ()
- Finansminister Erik Åsbrink
Sten Tolgfors har frågat statsrådet Margareta Winberg när regeringen har för avsikt att lämna förslag som gör det möjligt för Sverige att uppfylla EU:s rekommendationer för sysselsättningspolitiken. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Regeringen prioriterar sysselsättningsfrågan mycket högt även i det europeiska samarbetet. Under de senaste åren har ett omfattande arbete bedrivits i EU i syfte att utarbeta strategier för kampen mot arbetslösheten. Vid Europeiska rådets extra möte om sysselsättning i Luxemburg den 20-21 november kunde det samordnings- och övervakningsförfarande som på svenskt initiativ fördragsfästes genom Amsterdamfördraget börja tillämpas i praktiken, redan innan fördraget trätt i kraft. Det viktigaste resultatet av toppmötet var att stats- och regeringscheferna enades om riktlinjer för sysselsättningspolitiken som innehåller gemensamma konkreta mål.
Varje medlemsstat skall framlägga en nationell handlingsplan om genomförandet av riktlinjerna. I den skall medlemsstaterna ta ställning till och kommentera samtliga delar av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Regeringen kommer att framlägga Sveriges handlingsplan i anslutning till vårpropositionen 1998.
Slutsatserna från toppmötet i Luxemburg innefattar även att länderna skall överväga vilka möjligheter som kan finnas att göra skattesystemet gynnsammare för sysselsättningen, och att vända utvecklingen mot en ökad beskattning av arbete. Det är viktiga och angelägna frågeställningar även i vårt land, och vi kommer att beakta dem i vårt fortsatta arbete. Eventuella åtgärder skall, förutom mot den statsfinansiella stabiliteten, också vägas mot andra angelägna åtgärder för att minska arbetslösheten, förbättra välvärden och främja tillväxt och rättvisa.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.