Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU:s regionalstöd och konkurrenspolitik

Skriftlig fråga 2001/02:585 av Pilsäter, Karin (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-23
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2001/02:585

 av Karin Pilsäter (fp) till näringsminister Björn Rosengren om EU:s regionalstöd och konkurrenspolitik

Den tyska däcktillverkaren Continental erhöll under år 2001, enligt uppgift, totalt 184 miljoner kronor ur EU:s strukturfonder för att investera i Portugal. Kort därefter lade bolaget ned sin fabrik i Gislaved, Sverige, trots att en investering där hade varit billigare om inga bidrag alls hade utgått.

Nedläggningen av fabriken i Gislaved innebär att den största privata arbetsplatsen i den delen av länet försvinner. Nästan 800 personer förlorar sina arbeten, i en ort med 10 000 invånare. Hela ärendet väcker frågeställningar om hur EU:s regional- och konkurrenspolitik fungerar.

Med hänvisning till det anförda skulle jag vilja ställa följande fråga till näringsministern:

Vad avser näringsministern att göra för att liknande situationer inte ska uppstå i framtiden som en konsekvens av EU:s regional- och konkurrenspolitik?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:585 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 30 januari

Svar på fråga 2001/02:585 om EU:s regionalstöd och konkurrenspolitik

Statsrådet Ulrica Messing

Karin Pilsäter har frågat vad näringsministern avser att göra för att nedläggningar av fabriker i framtiden inte ska ske som en konsekvens av EU:s regional- och konkurrenspolitik.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Inte minst de svagare regionerna i Europa har fått känna av effekterna av detta. Den gemensamma regional- och strukturpolitiken är EU:s viktigaste instrument för att minska obalanserna och skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan regionerna och på så sätt skapa en ökad social och ekonomisk sammanhållning och solidaritet inom unionen. Dessutom är ökad ekonomisk aktivitet i alla regioner en nödvändighet om de till fullo ska kunna dra nytta av den inre marknaden och andra tillväxtinriktade åtgärder.

Vi måste också undvika en situation där framför allt rika regioner bjuder över varandra med stöd till företag. I dessa frågor har EG-kommissionen en granskande och övervakande roll. Därför får stöd till företag i princip bara lämnas i vissa nationella områden inom ramen för EG:s statsstödsregler. De medel som kan användas till företagsstöd är nationella men kan medfinansieras med strukturfondsmedel.

Det pågår ett fortlöpande arbete och diskussion inom EU i statsstödsfrågor. EG-kommissionen håller för närvarande på att se över reglerna för stöd till stora regionala projekt. Inriktningen är att stödnivåerna för sådana enskilda projekt ska bli väsentligt lägre än i dag. Från svensk sida är vi tillskyndare av detta förslag.

Regeringen för en långsiktig och strategiskt inriktad politik för att utveckla näringslivet i Sverige. Vi arbetar för att skapa goda förutsättningar för företag att verka i vårt land.

I det fall ett företag ändå ser sig nödsakat att väsentligt minska sin sysselsättning är företagets ansvar stort för bygden och individerna som drabbas. Företagens sociala ansvar vid nedläggning av produktion har diskuterats intensivt under senare tid inom EU. Kravet på företagen om information till och samråd med arbetstagare inför planerade förändringar av produktionen har stärkts bl.a. genom direktivet om europeiska företagsråd.

Regeringen uppdrog i december förra året åt Arbetsmarknadsstyrelsen, att i samverkan med Arbetslivsinstitutet, kartlägga rättsläget i EU:s medlemsstater vad gäller arbetsgivarens ansvar vid företagsnedläggningar. Kartläggningen ska omfatta såväl offentligrättslig som civilrättslig reglering.

Vid större minskningar av sysselsättningen måste naturligtvis även samhället medverka till att de negativa följderna ska bli så begränsade som möjligt för såväl berörda människor som för drabbade orter. Inom ramarna för arbetsmarknads-, närings- och den nya regionala utvecklingspolitiken har såväl länsarbetsnämnderna som länsstyrelserna stora resurser och befogenheter för att möta kriser i samband med strukturomvandlingar och för att verka för en långsiktig ekonomisk tillväxt.

Intressenter

Frågeställare

Pilsäter, Karin (fp)
Pilsäter, Karin (fp)

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.