EU:s plan mot desinformation
Skriftlig fråga 2018/19:34 av Ludvig Aspling (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-25
- Överlämnad
- 2019-01-25
- Anmäld
- 2019-01-30
- Svarsdatum
- 2019-02-06
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Hans Dahlgren (S)
Den 5 december 2018 presenterade flera av Europeiska unionens organ en gemensam aktionsplan mot desinformation (Action Plan against Disinformation). Samma dag meddelade kommissionen i ett pressmeddelande att ”vi har upptäckt försök till inblandning i val och folkomröstningar, och spåren tyder på att Ryssland är den främsta källan till dessa kampanjer”.
Sverigedemokraterna ser det som en prioriterad fråga att försvara Sverige från hybridangrepp och otillbörlig påverkan. Dock är det svårt att bedöma vilka motåtgärder som är lämpliga utan att veta hur dessa inblandningsförsök sett och ser ut i praktiken.
Jag vill därför fråga statsrådet Hans Dahlgren:
Kan statsrådet redogöra för dessa inblandningsförsök, var och när de skett, mot vilket land och genom vilka kanaler?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:34 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:34 av Ludvig Aspling (SD)
EU:s plan mot desinformation
Ludvig Aspling har frågat statsrådet Hans Dahlgren om en redogörelse för ryska inblandningsförsök i val som omnämndes i samband med att EU:s åtgärdsplan mot desinformation presenterades den 5 december 2018. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Åtgärdsplanen redogör för att rysk statsstyrd desinformation utgör ett hot mot EU, vilket är en del av ett större hybridhot.
Regeringen har välkomnat åtgärdsplanen och det tydliga omnämnandet av desinformation från Ryssland. Desinformation är ett hot mot europeiska demokratier och samhällen samt mot EU. Det är viktigt att EU har en förmåga att hantera desinformation riktad mot EU, EU:s medlemsstater samt mot EU:s grannskap, inklusive EU:s kandidatländer.
EU:s utrikestjänsts arbetsgrupp för strategisk kommunikation i östra grannskapet (East StratCom Task Force) har på sin webbplats EUvsDisinfo över tid samlat över 4 500 exempel på pro-rysk desinformation. Man har bland annat redogjort för exempel på desinformation och påverkansförsök i samband med val och folkomröstningar i Frankrike, Italien, Nederländerna, Tyskland, Spanien och USA.
Att öka medvetenheten om desinformation hos allmänheten är viktigt för att bygga motståndskraft mot påverkan. Sverige har under en längre tid verkat för att stärka EU:s arbete mot desinformation. Sverige bidrar också aktivt i arbetet med att motverka hybridhot, bland annat genom deltagande i European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats som etablerades i Helsingfors 2017.
Säkerhetspolisen genomförde ett omfattande arbete för att säkerställa att den svenska valrörelsen och valet 2018 skulle kunna genomföras på ett tryggt och säkert sätt. Säkerhetspolisen har konstaterat att det inte förekom någon omfattande kampanj från främmande makt för att påverka valet 2018.
Regeringen fortsätter arbetet med att skapa ett modernt totalförsvar. Ett nationellt center ska upprättas för att öka informations- och cybersäkerheten. Regeringen har även beslutat om att inrätta en ny myndighet för psykologiskt försvar.
Stockholm den 4 februari 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.