EU:s metanregler
Skriftlig fråga 2025/26:946 av Rickard Nordin (C)
Frågan är inlämnad
- Inlämnad:
- 2026-07-07
- Överlämnad:
- 2026-07-08
- Anmäld:
- 2026-07-09
- Svarsdatum:
- 2026-07-22
- Sista svarsdatum:
- 2026-07-22
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Metan är efter koldioxid den viktigaste växthusgasen och har en betydligt högre uppvärmningseffekt per utsläppt mängd under de första decennierna efter utsläppet. Att minska metanutsläppen betraktas därför som en av de mest effektiva åtgärderna för att bromsa den globala uppvärmningen på kort sikt.
EU har beslutat om nya regler för att minska metanutsläpp från olje-, gas- och kolsektorn, inklusive krav på importerade fossila bränslen. Samtidigt rapporteras att elva EU-länder, däribland Sverige, har begärt att reglernas införande ska skjutas upp med hänvisning till energiförsörjningen, och medier har rapporterat om ett omfattande påverkansarbete från olje- och gasindustrin för att försvaga eller fördröja regelverket. Å andra sidan har bland annat amerikanska demokrater uppmanat EU att stå fast.
Sverige har i dag en mycket begränsad användning av fossil naturgas jämfört med många andra EU-länder. Därför framstår det som oklart varför Sverige ansluter sig till kraven på en uppskjutning av regler som syftar till att minska utsläppen av en av de mest potenta växthusgaserna.
Mot denna bakgrund vill jag fråga klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
Vilka skäl ligger bakom ministerns och regeringens stöd för att skjuta upp EU:s metanregler?

