EU:s mandat för freden
Skriftlig fråga 1998/99:801 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-07-12
- Anmäld
- 1999-07-20
- Besvarad
- 1999-08-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 juli
EU:s krishanteringsförmåga reducerades av regeringen inför toppmötet i Köln till att gälla om VEU skall lyftas in i EU, eller om identiska funktioner skall skapas inom EU - och samtidigt avvecklas i VEU. När Europa blöder ägnade sig den socialdemokratiska regeringen åt att driva sådana hårklyverier, därtill pressad av de EU-negativistiska samarbetspartierna i Sverige.
Beslutet vid toppmötet i Köln blev att "de VEU-funktioner som kommer att behövas för att unionen ska kunna uppfylla sina nya åtaganden - - - kan inkluderas" i EU. VEU har sedan "fullgjort sitt syfte".
I Köln talade man om beslut i enlighet med FN-stadgans principer, men den svenska regeringen har talat mer om konkreta säkerhetsrådsmandat. Här finns en skillnad i betoning mellan regeringens sätt att resonera och toppmötets faktiska beslut.
Utrikesministern sade häromdagen i kammaren att Sverige kan tänkas lägga sitt veto i samband med tolkning av säkerhetsrådsresolutioner. Det är olyckligt att utrikesministern sänder den signalen, i stället för att betona vikten av ett gemensamt agerande för freden. Det är svårt att se någon situation där ett svenskt veto kunde vara aktuellt. Däremot är det lätt att se situationer där gemensamt agerande för freden är avgörande.
Vad avser utrikesministern göra för att klargöra att den svenska linjen i mandatfrågan inte innebär någon avvikelse från toppmötets beslut i Köln?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:801 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
den 4 augusti
Sten Tolgfors har bett mig klargöra förhållandet mellan den svenska linjen i mandatfrågan och toppmötets beslut i Köln.
Erfarenheter från Balkan visar att EU måste utveckla sin förmåga att förebygga och hantera kriser och konflikter. Genom att stärka EU:s krishanteringsförmåga stärks unionens möjlighet att verka för internationell fred och säkerhet. EU måste bli bättre på att kombinera politiska, diplomatiska, ekonomiska och militära instrument.
Genom det nya EU-fördraget ökar EU:s möjlighet att hantera kriser i alla stadier. EU:s roll kan omfatta humanitära insatser och räddningsinsatser, fredsbevarande insatser och insatser med stridskrafter vid krishantering inklusive fredsskapande åtgärder.
Vid EU:s toppmöte i Köln i juni togs ytterligare steg för att stärka EU:s krishanteringsförmåga. Sverige har anledning att vara nöjt över toppmötets resultat och kommer att aktivt delta i den fortsatta processen. Att stärka EU:s förmåga att ta initiativ till och leda krishanteringsinsatser ligger i linje med vad Sverige verkat för.
Det är angeläget att all internationell krishantering åtnjuter stor legitimitet. EU skall i enlighet med slutsatserna i Köln bidra till internationell fred och säkerhet i enlighet med FN-stadgans principer. En grundläggande princip i FN-stadgan är att det krävs säkerhetsrådsmandat för militära våldsinsatser. Svensk uppfattning och slutsatserna i Köln överensstämmer alltså.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.