Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU:s kosttillskottsdirektiv

Skriftlig fråga 2003/04:547 av Carlsson, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-12
Anmäld
2004-01-20
Besvarad
2004-01-21
Svar anmält
2004-01-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 januari

Fråga 2003/04:547

 av Birgitta Carlsson (c) till statsrådet Morgan Johansson om EU:s kosttillskottsdirektiv

I december fastställdes ett EU-direktiv som reglerar kosttillskott. Det finns en betydande oro från till exempel hälsokostnärningen att direktivet är alltför snävt och kommer att medföra förbud mot 300 vitamin- och mineralprodukter som i dag saluförs i hälsokosthandeln. Härigenom, menar branschföreträdarna, inskränks konsumenternas möjlighet att välja kosttillskott baserade på naturprodukter till förmån för den konventionella läkemedelsindustrins syntetiska produkter. Förslaget skulle också medföra ett allvarligt slag mot hälsokostbranschen med risk för minskat marknadsunderlag.

Om preparaten faktiskt inte är skadliga ter sig ett förbud @ särskilt ett förbud på europeisk nivå @ omotiverat. Det gäller särskilt om man beaktar den ofta uttalade subsidiaritetsprincipen samt den växande insikten att ett EU med brett folkligt stöd bör vara smalare och vassare. Förvisso ligger produktlagstiftning inom ramen för EU:s beslutsfattande men därav följer inte med nödvändighet ett behov av reglering.

Avser statsrådet att verka för att kosttillskottsdirektivet omformas och ges en mindre snäv inriktning?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:547 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 21 januari

Svar på fråga 2003/04:547 om EU:s kosttillskottsdirektiv

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Birgitta Carlsson har frågat socialministern om han avser att verka för att kosttillskottsdirektivet omformas och ges en mindre snäv riktning. Då arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att Birgitta Carlssons fråga i huvudsak faller under mitt ansvar, svarar jag på frågan.

Birgitta Carlsson nämner i sin fråga att hälsokostnäringen känner en oro för att direktivet är alltför snävt. Regeringen är väl medveten om den oro som många känner. Under de senaste åren har regeringen fått ett stort antal brev och telefonsamtal från både medborgare och hälsokostnäring. Jag anser dock att oron bygger på en felaktig bild av syftena med direktivet.

De nationella reglerna för kosttillskott i EU:s medlemsstater har tidigare sett mycket olika ut. I många fall har de varit ganska stränga. Därför har många konsumenter som önskat köpa kosttillskott inte haft möjlighet att göra det. I andra fall har utbudet varit mycket begränsat. Ett av syftena med direktivet är därför att konsumenter överallt i Europa ska ha tillgång till ett stort urval produkter. Syftet är alltså inte att förbjuda kosttillskott, som vissa har påstått.

Antagandet av direktivet beräknas leda till att många produkter som nu säljs som läkemedel i en del medlemsstater i stället kommer att kunna säljas som kosttillskott. Genomförandet av direktivet kommer inte att göra det tillåtet att marknadsföra dessa produkter som läkemedel. Påståendet att direktivet tjänar läkemedelsindustrins intressen kan därmed ses som vilseledande och felaktigt.

Det viktigaste syftet med direktivet är att stärka konsumentskyddet och att se till att de kosttillskott som finns tillgängliga på marknaden är säkra och av god kvalitet. De allra flesta av de produkter som marknadsförs i dag är redan säkra och av god kvalitet, men med de nya reglerna kommer detta att gälla för samtliga produkter.

EU:s kosttillskottsdirektiv har införlivats i svensk lagstiftning och specifika regler för kosttillskott finns numera i en av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9). Det som dock kvarstår av arbetet är införandet av gränsvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Detta kommer troligtvis att ske under år 2004 på gemenskapsnivå, och bygga på råd från vetenskapsmän samt på beräkningar av halterna i livsmedel.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.