Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU:s jordbrukspolitik

Skriftlig fråga 2000/01:851 av Ringqvist, Jonas (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-08
Anmäld
2001-03-13
Besvarad
2001-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 mars

Fråga 2000/01:851

 av Jonas Ringqvist (v) till jordbruksminister Margareta Winberg om EU:s jordbrukspolitik

De senaste veckornas problem inom jordbruket har gjort det alltmer påtagligt att det europeiska och det svenska jordbruket behöver förändras. Storskalighet och en alltför hårt driven rationalisering är inte en hållbar utvecklingsväg för jordbruket. I stället bör inriktningen på jordbrukspolitiken vara att gynna ett småskaligt miljö- och djurvänligt jordbruk.

Sverige borde som ordförandeland i EU ta initiativ till att tidigarelägga en reform av EU:s jordbrukspolitik. Reformen bör innebära att resurser flyttas från generella stöd till riktade åtgärder för miljö och landsbygdsutveckling, att de exportstödjande åtgärderna avvecklas, att de enskilda medlemsländerna ges ansvaret att utforma stöden nationellt och att tydliga mål på gemenskapsnivå för miljö, säkra livsmedel och djurskydd sätts upp.

Sverige har redan nu förutsättningar att göra en del av detta utan en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken genom att själva föra över medel från de generella stöden till miljöåtgärder för att skapa ett ekologiskt hållbart jordbruk. Det är nödvändigt att Sverige använder den möjligheten och att regeringen aviserar en sådan förändring i den vårekonomiska propositionen. Det som delvis bör finansieras på detta sätt är en förlängning av vallstödet och särskilda insatser för att bevara den biologiska mångfalden i jordbruket.

Min fråga till jordbruksministern är följande:

Avser ministern ta initiativ för att tidigarelägga en reform av EU:s jordbrukspolitik och föregå med en förändring av den svenska jordbrukspolitiken?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:851 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg

den 14 mars

Svar på fråga 2000/01:851 om EU:s jordbrukspolitik

Jordbruksminister Margareta Winberg

Jonas Ringqvist har frågat om jag avser ta initiativ för att tidigarelägga en reform av EU:s jordbrukspolitik och föregå med en förändring av den svenska jordbrukspolitiken.

Under de senaste åren har Sverige aktivt verkat inom EU för att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken. Utgångspunkterna är de riktlinjer som presenterades i proposition 1997/98:142 om den gemensamma jordbrukspolitiken och som fick stöd av riksdagen.

I propositionen föreslås tre övergripande mål för reformerna av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU. Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan. Produktionen ska vara långsiktigt hållbar både från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter. EU ska också medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på jordbruks- och livsmedelsområdet.

Riktlinjerna för regeringens arbete med den gemensamma jordbrukspolitiken är fortfarande giltiga, även om vi i dag befinner oss i en ny situation. Efter dioxinskandalen, BSE-krisen och en rad andra problem har alltfler insett att jordbrukspolitiken måste förändras. Den väg regeringen pekat ut är att gå mot produktionsformer som är resursbevarande, miljöanpassade och etiskt godtagbara, både på små och stora gårdar. Här är det inte en fråga om storleken på lantbruken, utan om hur produktionen bedrivs. Vi måste utveckla en politik som främjar konkurrenskraftig produktion som vilar på hållbara produktionsformer. Jag vill i detta sammanhang peka på att Livsmedelsekonomiska institutet har bildats för att förse regeringen med underlag bl.a. för det långsiktiga arbetet med att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken.

Den senaste utvecklingen inom EU har inneburit att krav på reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken även kommer från alltfler medlemsländer. Om ett år påbörjas det översynsarbete av jordbrukspolitiken som vi beslutade om inom ramen för Agenda 2000. Det finns därför anledning att inleda diskussionen om den framtida jordbrukspolitiken redan nu.

Den svenska regeringen arbetar under tiden vidare med att skapa en jordbrukspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart jordbruk. Ett led i detta arbete är att löpande utvärdera den nationella tillämpningen av politiken för att kunna bedöma behovet av förändringar. I regeringens skrivelse 1999/2000:14 En hållbar utveckling av landsbygden, m.m. presenteras landsbygdsprogrammet för perioden 2000@2006. Regeringen klargör i skrivelsen sin avsikt att genomföra en utvärdering av landsbygdsprogrammet. Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att göra en översyn av miljö- och landsbygdsprogrammet. I uppdraget ligger även att analysera behovet av en ersättning för vallodling av miljöskäl för områden utanför stödområden 1 till 5 samt utreda minst två olika moduleringsförslag. Uppdraget ska redovisas den 31 december 2001 och innan vi överväger några förändringar av den svenska tillämpningen är det viktigt att vi avvaktar denna utredning.

De frågor som Jonas Ringqvist har ställt är, som framgår av mitt svar, av stor betydelse för regeringen. Under många år har vi arbetat med dessa frågor och strävat mot en reform av jordbrukspolitiken. Detta arbete kommer vi naturligtvis att fortsätta med, i linje med de riktlinjer för reformarbetet som vi lagt fast.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.