EU:s jordbruksbudget
Skriftlig fråga 2019/20:390 av Ludvig Aspling (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-13
- Överlämnad
- 2019-11-14
- Anmäld
- 2019-11-15
- Svarsdatum
- 2019-11-20
- Besvarad
- 2019-11-20
- Sista svarsdatum
- 2019-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Hans Dahlgren (S)
Nyligen genomförde tidningen New York Times en större granskning av EU:s jordbruksstöd som presenterades i en artikel med rubriken The money farmers. Slutsatserna som tidningen drar ger bilden av en mycket allvarlig situation vad gäller korruption, självtjänande och infiltrering av organiserad brottslighet. Reportaget är för omfattande för att återge i form av en skriftlig fråga och jag förutsätter att statsrådet själv tar del av materialet.
Det finns, såvitt jag förstått, ett färdigt förslag från kommissionen som handlar om att fastställa en övre gräns för hur mycket jordbruksstöd som ett enskilt företag kan motta. I övrigt kan jag inte se att unionen har några verkningsfulla förslag för att åtgärda dessa problem.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:
Kommer regeringen att ställa sig bakom förslaget om en begränsning av hur mycket jordbruksstöd som en enskild mottagare kan motta och har regeringen vidtagit några konkreta åtgärder när det gäller vikten av att motverka korruption och oegentligheter inom jordbruksstödet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:390 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
N2019/02999
/JL
Näringsdepartementet
Landsbygdsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:390 av Ludvig Aspling (SD)
EU:s jordbruksbudget
Ludvig Aspling har frågat EU-ministern om regeringen kommer att ställa sig bakom förslaget om en begränsning av hur mycket jordbruksstöd som en enskild mottagare kan motta och om regeringen har vidtagit några konkreta åtgärder när det gäller vikten av att motverka korruption och oegentligheter inom jordbruksstödet.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Ludvig Aspling refererar i sin riksdagsfråga till EU-kommissionens reformförslag om att införa takbelopp för inkomststöden för att åstadkomma en mer effektiv fördelning av stöden. Regeringen är kritisk till detta förslag då det riskerar att försvåra en strukturutveckling inom jordbruket men framför allt riskerar det att leda till en ökad administrativ börda för myndigheter och lantbrukare samt att stödmottagare delar upp sina företag för att undvika takbeloppet.
Regeringen anser att det istället för införande av takbelopp bör ske en utfasning av inkomststöden och att de kvarvarande ersättningarna som finns inom jordbrukspolitiken ska gå till riktade åtgärder för att de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen med EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska kunna uppnås på ett mer effektivt sätt. Problemet med nuvarande inkomststöd är att de kapitaliseras i högre markarrenden och markpriser vilket på sikt ger en låg effekt för jordbrukets lönsamhet.
Vad gäller risken för bedrägeri så finns det ett tydligt regelverk för hur EU-fonderna ska förvaltas. För jordbruksfonderna gäller delad förvaltning där medlemsländerna är ansvariga för att förvaltningen av medel går rätt till samtidigt som EU-kommissionen följer upp medlemsländernas arbete. Uppföljningen sker t.ex. genom revisioner och möjligheten att införa finansiella korrigeringar för felaktigt utbetalda medel.
Den europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) har en central roll för att motverka korruption, bedrägerier och annan olaglig verksamhet. Sverige har varit drivande i arbetet med bildandet av OLAF och för att stärka dess roll.
Kommissionen presenterade inom ramen för förslaget till nästa fleråriga budgetram ett förslag som innebär att EU-stöd villkoras med efterlevnad av rättsstatens principer. Frihet från korruption är centralt för en rättsstat, och när rättsstatsprincipen inte efterlevs kan våra gemensamma tillgångar utsättas för en stor risk. Regeringen anser att en mekanism behövs som möjliggör för EU att vidta åtgärder för att skydda EU-budgeten i en sådan situation.
Stockholm den 20 november 2019
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.