EU:s högsta skatter
Skriftlig fråga 2001/02:801 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-22
- Besvarad
- 2002-02-27
- Anmäld
- 2002-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 februari
Fråga 2001/02:801
av Sten Tolgfors (m) till finansminister Bosse Ringholm om EU:s högsta skatter"Skattebördan på inkomst fortsätter att vara den högsta i EU". Så skriver EU-kommissionen i sin rapport över hur medlemsstaterna följt EU:s allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken under 2001.
Sverige rekommenderas i rapporten att sänka skatten för framför allt låginkomsttagare. EU-kommissionen konstaterar att skattebördan på inkomst i Sverige fortsätter att vara högst i EU.
Det höga skattetrycket på låginkomsttagare är ett hot mot framtida tillväxt och välfärd i Sverige. Inlåsningseffekterna är många och det visar sig att många låginkomsttagare inte har råd att betala de höga skatterna. Följden blir att de tvingas leva på bidrag och är fångade i den svenska fattigdomsfällan.
Hur avser finansministern att agera för att sänka skatterna för låginkomsttagare i Sverige och därigenom undgå ytterligare EU-kritik?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:801 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
den 27 februari
Svar på fråga 2001/02:801 om EU:s högsta skatter
Finansminister Bosse Ringholm
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att sänka skatterna för låginkomsttagare i Sverige.
Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden och därmed bidra till trygghet och rättvisa. Skatter har därmed inget egenvärde samtidigt som utrymmet för skattesänkningar hela tiden måste bedömas mot bakgrund av medborgarnas önskemål om en offentligt finansierad välfärd och de uppsatta budgetpolitiska målen. Under slutet av 1990-talet förbättrades utsikterna avsevärt för svensk ekonomi. Inom ramen för budgetmålen möjliggjordes därmed skattesänkningar som både ökar tillväxten och stärker rättvisan.
En brett förankrad skattereform skapar goda och stabila regler för tillväxt och sysselsättning samt är en garant för välfärden och dess finansiering. Den pågående inkomstskattereformen med kompensation för den allmänna pensionsavgiften och höjning av skiktgränserna medför lägre marginal- och genomsnittsskatter för framför allt låg- och medelinkomsttagare. För dem som enbart betalar kommunal inkomstskatt har skatten genom de tre steg, som hittills genomförts, minskat med ca 700 kr per månad. Sänkningen av marginalskatterna har medfört att incitamenten till arbete har ökat för personer med låga och medelhöga inkomster. Regeringen avser att hösten 2002 återkomma med en bedömning av om det samhällsekonomiska läget ger utrymme för att ta ytterligare ett steg i inkomstskattereformen år 2003.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.