EU:s grannskapspolitik

Skriftlig fråga 2004/05:517 av Wikström, Cecilia (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-03
Inlämnad
2004-12-03
Besvarad
2004-12-08
Svar anmält
2004-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 2004/05:517

av Cecilia Wikström (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om EU:s grannskapspolitik

Valkrisen i Ukraina visar att EU behöver en mer sammanhållen politik för närregionen. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att alla Europas randstater får bästa möjliga stöd i sina demokratiseringsprocesser. I den utrikespolitiska deklarationen aviserar regeringen sitt stöd för Barcelonaprocessen. Nu har EU ett kompletterande program för det utvidgade EU, nämligen grannskapspolitiken, European neighbourhood policy.

Grannskapspolitiken tillåter ett flexiblare samarbete med partnerskapsländerna än Barcelonaprocessen. Ett partnerskapsland som väljer att genomföra demokratiska reformer kan således belönas genom tätare institutionellt samarbete. Detta ger det utvidgade EU:s progressiva grannländer tydliga incitament för att stärka det demokratiska arbetet.

Dåvarande utvidgningskommissionären, Günter Verheugen, menade att det fördjupade samarbetet kunde handla om tillträde till den gemensamma marknaden. De länder som ligger längst fram i förhandlingar om grannskapssamarbete är Israel, den palestinska myndigheten, Jordanien, Ukraina, Moldavien, Marocko och Tunisien.

Ämnar ministern att driva på arbetet med grannskapspolitiken, så att progressiva länder som väljer att följa EU:s normer för demokrati, till exempel Ukraina och Israel, kan få tillträde till bland annat den gemensamma marknaden?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:517 besvarad av Laila Freivalds

den 8 december

Svar på fråga 2004/05:517 om EU:s grannskapspolitik

Utrikesminister Laila Freivalds

Cecilia Wikström har frågat mig om jag ämnar driva på arbetet med EU:s grannlandspolitik så att länder som väljer att följa EU:s normer för demokrati, till exempel Ukraina och Israel, kan få tillträde till bland annat den gemensamma marknaden.

Frågan om EU:s grannlandspolitik är viktig, inte minst mot bakgrund av det som nu händer i Ukraina. Grannlandspolitiken, som förkortas ENP @ European Neighbourhood Policy @ lanserades på bland annat svenskt initiativ i mars 2003 under namnet Wider Europe. Målsättningen med denna politik är att motverka uppkomsten av nya skiljelinjer i Europa efter EU:s utvidgning. För att uppnå detta ska unionen stimulera politiska och ekonomiska reformprocesser, främja ekonomisk integration och hållbar utveckling samt ge politiskt stöd och bistånd till EU:s östliga och sydliga grannländer.

Grannlandspolitiken konkretiseras i handlingsplaner, som förhandlas fram mellan kommissionen och respektive land. Medlemsstaterna har haft goda möjligheter att påverka denna process och Sverige har arbetat särskilt hårt för ett tydligt frihandelsperspektiv och betonat att EU bör kunna erbjuda samma möjligheter till alla länder som omfattas av politiken.

Som sammanfattande svar på frågan vill jag alltså framhålla att Sverige varit, är och kommer att fortsätta vara i allra högsta grad pådrivande när det gäller den europeiska grannlandspolitiken. Detta inkluderar på längre sikt att länder som i handling visar att de ansluter sig till de grundläggande värderingar som EU står för också ska ha möjlighet att få tillgång till EU:s inre marknad.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.