EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan
Skriftlig fråga 2019/20:1008 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-24
- Överlämnad
- 2020-02-25
- Anmäld
- 2020-03-03
- Svarsdatum
- 2020-03-04
- Besvarad
- 2020-03-04
- Sista svarsdatum
- 2020-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Regeringen har tillsatt en utredning om stärkt ställning för små och medelstora företag i livsmedelskedjan. Utredningens förslag är presenterade och remitterade.
EU-direktivet som ligger till grund för utredningen handlar om att förbjuda vissa avtalsvillkor mellan företag i livsmedelskedjan. Syftet är att stärka de mindre producenternas förhandlingsstyrka.
Den svenska utredningen föreslår en implementering av direktivet som innebär att den svenska lagstiftningen – tvärtemot direktivets grundsyfte – ska skydda multinationella livsmedelsföretag mot småbutiker när butikerna köper in varor.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Hur avser statsrådet att säkerställa att implementeringen av EU-direktivet inte medför orimliga administrativa krav på lanthandels- och kvartersbutiker?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1008 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
N2020/00436/JL
Näringsdepartementet
Landsbygdsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1008 av Lars Hjälmered (M) EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan
Lars Hjälmered har frågat mig hur jag avser att säkerställa att implementeringen av EU-direktivet inte medför orimliga administrativa krav på lanthandels- och kvartersbutiker.
Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (UTP-direktivet) syftar till att stärka de svagaste aktörerna i livsmedelskedjan. Anledningen är att leverantörskedjan är sårbar för otillbörliga handelsmetoder på grund av en stark obalans mellan små och stora parter.
Sveriges företagare är en grundpelare för jobb, tillväxt och välfärd och en ökad konkurrenskraft i den svenska livsmedelskedjan är en förutsättning för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin. UTP-direktivet syftar till att skapa möjligheter för att stärka svensk primärproduktion och förädlingsindustri samt våra företagare som verkar i jordbruks- och livsmedelskedjan.
Jag kan konstatera att regeringen är positiv till åtgärder som stärker konkurrenskraften hos små och medelstora företag inom livsmedelskedjan och till åtgärder som kan bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin. En viktig del i livsmedelsstrategin är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar.
UTP-direktivet antogs av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 17 april 2019. I en departementspromemoria från oktober 2019 lämnades förslag till hur kraven i UTP-direktivet kan genomföras i svensk rätt samt föreslogs en ny lag som innehåller de bestämmelser som bedöms nödvändiga och lämpliga för att genomföra direktivet. Departementspromemorian har därefter remitterats. UTP-direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 1 november 2021. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Stockholm den 3 mars 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.