EU:s dialoger om mänskliga rättigheter

Skriftlig fråga 2003/04:1290 av Wigström, Cecilia (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-06-02
Inlämnad
2004-06-02
Besvarad
2004-06-09
Svar anmält
2004-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 juni

Fråga 2003/04:1290

av Cecilia Wigström (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om EU:s dialoger om mänskliga rättigheter

Det finns två länder med vilka EU för dialoger med inriktning enbart på mänskliga rättigheter. Dessa länder är Kina och Iran. Med Kina har en dialog förts sedan 1997 och med Iran sedan 2002. Dialogerna äger rum två gånger per år.

Det är mycket bra att dessa dialoger äger rum. Folkpartiet vill understryka betydelsen av att samtalen är resultatorienterande och att det som diskuteras verkligen omsätts i praktiken. Fler länder måste bli föremål för liknande insatser från EU. Folkpartiet menar att Sverige inom EU bör verka för att fler dialoger med enskilda länder om enbart mänskliga rättigheter kommer till stånd.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern om regeringen avser att verka för att fler särskilda EU-dialoger med enskilda länder om enbart mänskliga rättigheter kommer till stånd.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1290 besvarad av Laila Freivalds

den 7 juni

Svar på fråga 2003/04:1290 om EU:s dialoger om mänskliga rättigheter

Utrikesminister Laila Freivalds

Cecilia Wigström har frågat om jag avser att verka för att flera särskilda EU-dialoger med enskilda länder om mänskliga rättigheter kommer till stånd.

Dialog om mänskliga rättigheter med andra länder är en alltmer central del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Separata möten om mänskliga rättigheter utgör en av flera former för sådan dialog. Men mänskliga rättigheter är också en självklar komponent i de allmänna politiska dialoger som EU för med ett stort antal länder.

År 2001 antog EU särskilda riktlinjer för dialog om mänskliga rättigheter med tredjeland. Riktlinjerna lägger bland annat fast olika bedömningsgrunder för sådana samtal, inklusive behovet av att utvärdera om samtalen är en framkomlig väg med ett visst land, kriterier för att mäta framsteg med inriktning på konkreta framsteg, samt regelbunden utvärdering av existerande dialoger.

Dialogerna om mänskliga rättigheter med Kina och Iran förs i form av politiska möten som hålls varje halvår. De kompletteras av akademiska seminarier syftande till att skapa kontaktnät mellan akademiker och organisationer i EU och landet i fråga.

För att dessa samtal ska bli effektiva och resultatinriktade måste de förberedas väl och involvera personer med kunskap och expertis på området. Mötena måste också utvärderas regelbundet. De resurser som detta kräver är huvudförklaringen till att EU än så länge endast har två separata dialoger om mänskliga rättigheter.

Inom EU kommer dock frågan om nya dialoger upp vid olika tillfällen. Under det svenska ordförandeskapet 2001 tog Sverige initiativ till att EU utforskade möjligheten till en sådan med Nordkorea. Initiativet ledde till ett ökat fokus inom EU:s utrikespolitik på den oerhört allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i Nordkorea.

Utöver dessa mer omfattande dialoger förs alltfler separata samtal om mänskliga rättigheter av EU:s ambassader på plats i olika länder. Ett sådant förs bland annat i Vietnam, och påbörjas inom kort med Egypten, samt med Laos @ där Sverige sedan tidigare driver en bilateral dialog om mänskliga rättigheter.

Regeringen fortsätter att verka för etablering av sådana lokala dialoger om mänskliga rättigheter. För att möjliggöra för Sveriges ambassader att bidra till denna utveckling, samt till att samtalen blir kunniga och fokuserade, fortsätter regeringen att prioritera utbildning i mänskliga rättigheter för svenska diplomater.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.