Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU:s asylpolitik

Skriftlig fråga 2002/03:934 av Hassan, Maria (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-14
Inlämnad
2003-05-14
Besvarad
2003-05-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-05-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 maj

Fråga 2002/03:934

 av Maria Hassan (s) till utrikesminister Anna Lindh om EU:s asylpolitik

Asylpolitiken blir en av de viktiga frågorna på EU-toppmötet i Thessaloniki under juni månad. I all tysthet pågår en diskussion om den brittiska regeringens förslag att lägga asylprövningslägren utanför EU och sedan släppa in godkända flyktingar enligt ett kvotsystem. Med detta slipper det rika Europa ta ansvaret för flyktingarna och kommer att föra över problemen på de fattiga grannarna.

Ukraina och Moldavien nämns bland de länder där uppsamlingsläger kan utplaceras. Redan i dag finns det enligt den officiellt registrerade statistiken ett par miljoner fler "inresande" än "utresande". Några hundra av dem sitter i förvaringsläger under fullständigt omänskliga villkor, medan andra med brottslingarnas hjälp tar sig vidare till den rika västvärlden. Ukraina, Moldavien och Vitrysland håller på att bli den försummade och bortglömda bakgården i det nya Europa. Den viktigaste frågan är den ytterst utsatta situationen för asylsökande. Efter vilka urvalskriterier kommer EU att "plocka ut" asylsökande? Är det efterfrågan på arbetsmarknaden efter vissa yrkeskategorier som ska vara avgörande? Förslaget är inte förenligt med den svenska humanpolitiken.

Avser ministern att verka för att Sverige bör förkasta den brittiska regeringens förslag om EU:s asylpolitik?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:934 besvarad av Jan O Karlsson

den 22 maj

Svar på fråga 2002/03:934 om EU:s asylpolitik

Statsrådet Jan O Karlsson

Maria Hassan har frågat utrikesministern om hon avser att verka för att Sverige bör förkasta den brittiska regeringens förslag om EU:s asylpolitik.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Först och främst vill jag tydliggöra, vilket jag också gjorde i svar på en riksdagsfråga i samma ärende den 10 april 2003, att det för närvarande inte finns något förslag från den brittiska regeringen att ta ställning till. Detta är viktigt att ha i åtanke vid diskussioner kring tankarna om skyddszoner. De frågor Maria Hassan ställer om innehållet i de brittiska idéerna, till exempel vilka urvalskriterier som kommer att gälla för de asylsökande, går dock inte att besvara mot bakgrund av avsaknaden av ett förslag.

Jag har vid ett flertal tillfällen, såväl inom ramen för EU-samarbetet som i riksdagen och svenska medier, sagt att jag ställer mig positiv till de delar av den brittiska regeringens tankar och idéer som syftar till att göra insatser i ursprungsländerna, att arbeta för regionala lösningar och skydd i närområdena, att stärka asylsystemen i transitländerna, att globalt förbättra hanteringen av asylprocessen, att minska antalet ogrundade asylansökningar och att bereda likartat skydd för dem som har behov av sådant. Jag ställer mig också bakom ett stärkt UNHCR som ges tillräckligt med resurser för sin verksamhet. Däremot anser jag inte att ett upprättande av skyddszoner är ett effektivt medel för att uppnå dessa resultat. Jag avvisar alltså tanken på att en person som anlänt till ett EU-land ska avvisas till en skyddszon och inte få sin sak prövad i det land han ansökte asyl.

Regeringens mål är att fortsatt driva en human och solidarisk flyktingpolitik syftande till att nå skyddsbehövande personer. För detta syfte innehåller de brittiska tankegångarna element som är värda att ta fasta på och vidareutveckla. Detta gäller även den bakomliggande analysen att det överbelastade asylsystemet i EU måste reformeras och på ett bättre sätt balanseras med stärkta skyddsinsatser i ursprungsregioner och transitländer. Detta exemplifieras av det faktum att de asylmottagande länderna i väst lägger omkring 80 miljarder kronor årligen på de nationella asylsystemen för att hantera omkring 900 000 asylsökande medan UNHCR erhåller mindre än 8 miljarder kronor för att globalt ge skydd och försörja 17 miljoner flyktingar. Sverige @ liksom övriga länder @ vill i grunden uppnå två syften med asylpolitiken: att skydda de skyddsbehövande och att kunna genomföra en effektiv och säker återvändandepolitik för de som fått avslag på sin asylansökan. För att uppnå dessa syften så måste uppenbarligen asylsystemet reformeras med bibehållen respekt för Genèvekonventionen och ovan nämnda finansiella prioriteringar ändras hos de asylmottagande länderna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.