EU:s agerande gentemot USA:s planer på ett nationellt missilförsvar
Skriftlig fråga 2000/01:1289 av Nilsson, Martin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-22
- Besvarad
- 2001-05-31
- Anmäld
- 2001-06-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1289
av Martin Nilsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om EU:s agerande gentemot USA:s planer på ett nationellt missilförsvarUSA:s planer att bygga upp ett nationellt missilförsvar är olyckligt. Det innebär dels att USA ensidigt behöver säga upp ABM-avtalet med Ryssland. Det minskar tilltron till kommande nedrustningsförhandlingar.
Målet med det nya missilförsvaret sägs vara att skydda det amerikanska fastlandet och att kunna utkämpa ett krig utan amerikanska offer. Risken är uppenbar att denna kombination utanför USA tolkas som ett försök att förstärka förmågan att anfalla först. Den tolkningen ter sig inte helt grundlös när starka krafter inom den amerikanska administrationen signalerat att kärnvapen ska kunna användas inte bara som avskräckning mot kärnvapenanfall utan också som avskräckning och motanfall mot biologiska eller kemiska anfall. Oron för ökad amerikansk stridsförmåga riskerar öka rustning i andra länder. Det är därför angeläget att stoppa den upprustning som kan bli konsekvensen av ett amerikanskt missilförsvar.
Sverige har nu en unik möjlighet att föra fram ett tydligt europeiskt perspektiv på det amerikanska missilförsvaret. Att så skulle kunna vara fallet understryks av att de tyska och franska utrikesministrarna efterlyst att EU-länderna koordinerar sin dialog med USA.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern på vilket sätt Sverige avser verka för att EU i samband med mötet med den amerikanske presidenten i Göteborg för fram de kritiska synpunkter som finns på planeringen av ett amerikanskt missilförsvar.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1289 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 31 maj
Svar på fråga 2000/01:1289 om EU:s agerande gentemot USA:s planer på ett nationellt missilförsvar
Utrikesminister Anna Lindh
Martin Nilsson har frågat mig hur Sverige avser verka för att EU i samband med mötet med den amerikanske presidenten i Göteborg för fram de kritiska synpunkter som finns på planeringen av ett amerikanskt missilförsvar.
Sverige har vid ett flertal tillfällen i nationell kapacitet uttryckt oro för att de amerikanska planerna på ett nationellt missilförsvar (NMD) kan komma att bidra till förnyad kapprustning, samt uppmanat USA att ompröva projektet. Regeringen gör bedömningen att ett genomförande av dessa planer skulle inverka negativt på nedrustning och ickespridning i allmänhet, och på ABM-avtalet i synnerhet. De av USA nu påbörjade breda konsultationerna är därför positiva, liksom beredskapen till kraftiga nedskärningar i antalet strategiska kärnvapen från de kallakrigsnivåer som ännu råder. Tongångarna i en del av de budskap som kommer från amerikanskt håll är emellertid fortsatt en källa till oro. Jag har därför tagit upp frågan om NMD direkt med den amerikanske utrikesministern och framfört Sveriges uppfattning. Regeringen utgår från att kärnvapenstaterna löser sina mellanhavanden på basis av de åtaganden som Sverige och övriga i Ny Agenda-gruppen var med om att driva fram vid förra årets NPT-konferens.
Vad gäller EU:s politik är situationen mer komplicerad. Som Martin Nilsson mycket riktigt skriver har bl.a. Tyskland och Frankrike förordat en alleuropeisk ståndpunkt inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken GUSP. Ett par EU-länder har emellertid vid upprepade tillfällen gjort klart att de inte är redo att ta ställning nationellt och därför inte heller vill ta upp frågan till diskussion inom EU. Flera europeiska länder föredrar också att hantera missilförsvarsfrågan inom NATO. Då GUSP-arbetet bedrivs på basis av konsensus bedömer regeringen därför att det för närvarande inte finns förutsättningar för en gemensam EU-politik på detta område. Europeiska unionen har emellertid under svenskt ordförandeskap utvecklat sin egen politik i en näraliggande fråga, nämligen ickespridning av ballistiska missiler. Det finns en stark samsyn inom EU om att nya multilaterala ansatser måste till för att komma till rätta med detta problem. Denna politik lades fast i rådsslutsatser som EU-rådet antog den 14 maj, och som USA och andra parter har tagit del av.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.