Europeiskt samarbete under coronapandemin
Skriftlig fråga 2019/20:1323 av Jessika Roswall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-05-07
- Överlämnad
- 2020-05-08
- Anmäld
- 2020-05-12
- Svarsdatum
- 2020-05-20
- Besvarad
- 2020-05-20
- Sista svarsdatum
- 2020-05-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Coronapandemin som nu drabbar Sverige och vår omvärld ger upphov till viktiga frågor om vår förmåga att samarbeta med våra grannländer såväl som med EU:s institutioner och medlemsstater.
Ett aktivt samarbete mellan EU-länderna under krisen är av stor strategisk vikt och ett tydligt uttryck för solidaritet mellan medlemsstaterna. Under den senaste tiden har vi sett exempel på hur enskilda medlemsstater skickat sjukvårdspersonal till de länder som drabbats allra hårdast liksom hur andra erbjudit sig att ta emot patienter från andra länder.
Sveriges nordiska och baltiska grannländer har ställt upp med sjukvårdsutrustning eller erbjudit sjukvårdsplatser. Samtidigt kommer rapporter om att Sverige inte deltagit i liknande samarbeten under krisen.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Har det faktum att vi i Sverige avviker från våra nordiska och baltiska grannländer vad gäller samarbetet kring sjukvårdsutrustning och sjukvårdsplatser under krisen föranlett något agerande från statsrådet i dessa frågor i regeringens arbete?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1323 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1323 av Jessika Roswall (M)
Europeiskt samarbete under coronapandemin
Jessika Roswall har frågat mig om det faktum att vi i Sverige avviker från våra nordiska och baltiska grannländer vad gäller samarbetet kring sjukvårdsutrustning och sjukvårdsplatser under krisen har föranlett något agerande från statsrådet i dessa frågor i regeringens arbete.
Vi befinner oss mitt i en global kris. Liksom i många andra länder har Sveriges sjukvårdssystem därför fått utstå ett mycket hårt tryck.
Pandemin utgör samtidigt en stor utmaning på många andra plan. Vägen ut ur krisen fordrar att EU:s länder samarbetar, delar information och tar krafttag för att minska smittspridningen. Det är centralt att EU och internationella strukturer som FN fungerar väl. Ett aktivt samarbete mellan EU:s medlemsländer under krisen är således av stor strategisk vikt och ett tydligt uttryck för solidaritet mellan medlemsstaterna.
Sverige ger därför sitt fulla stöd till det koordinerade och gemensamma utbytet av sjukvårdspersonal till stöd för de mest utsatta EU-länderna genom bl.a. EU:s civilskyddsmekanism. Sverige har också ställt lediga IVA-platser till förfogande i förhållande till Finland.
Sverige har inte infört några begränsningar i varuutbytet inom EU och regeringen har varit mycket pådrivande för att EU:s inre marknad ska upprätthållas och handelsrestriktioner upphävas. Vi har säkerställt att utrustning som produceras av svenska företag, som respiratorer och skyddsmasker, har kunnat nå sina slutdestinationer.
Detta är exempel på hur Sverige har bidragit hitintills i vårt närområde. Krisen är dock inte över och regeringen kommer också fortsättningsvis att agera för att Sverige bidrar till att hantera situationen.
Låt mig avslutningsvis understryka att vårt bidrag i denna kris sträcker sig bortom EU:s gränser. Sverige är en stor givare till det multilaterala systemet. Vår huvudstrategi är att bidra med icke öronmärkt kärnstöd för att organisationerna ska kunna agera när behoven uppstår, snarare än att invänta specifika ansökningar om stöd. Det gäller hela FN-systemet, inklusive WHO och FN:s fonder och program, humanitära aktörer, utvecklingsbankerna och hälsofinansieringsmekanismer.
Sverige bidrar t.ex. med nästan 19 miljarder kronor i multilateralt kärnstöd, varav omkring 200 miljoner kronor går till WHO. Därutöver har Sverige bidragit med närmare 220 miljoner kronor för covid-19-specifika insatser. Bland annat har 50 miljoner kronor getts till FN:s globala Covid-19-fond inom ramen för givarkonferensen för framtagande av vaccin samt ytterligare 100 miljoner kronor till covid-19-relaterad forskning. Därtill har Sverige hittills i år bidragit med 40 miljoner kronor extra till WHO:s krishanteringsfond, som bland annat går till testning och skyddsutrustning till 68 länder.
Stockholm den 20 maj 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.