Europeiska rådets möte i juni 2004
Skriftlig fråga 2004/05:152 av Sköld Jansson, Camilla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-10-19
- Inlämnad
- 2004-10-19
- Besvarad
- 2004-10-27
- Svar anmält
- 2004-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:152
av Camilla Sköld Jansson (v) till utrikesminister Laila Freivalds om Europeiska rådets möte i juni 2004Förslaget till ny konstitution för EU innehåller delar som skulle påverka styret av Sverige på ett ingripande sätt. Frågor som rör Sveriges grundlag, såsom neutralitetspolitiken och att all offentlig makt utgår från folket, berörs. Det görs också politiska prioriteringar i fördraget, som enligt Vänsterpartiets mening inte hör hemma i en konstitution, utan ska avgöras av folket i de allmänna valen. Oavsett om man instämmer i Vänsterpartiets kritik eller inte så står det utom tvivel att frågan om konstitutionen är avgörande för EU:s framtid, ett faktum som styrks av att många medlemsländer kommer att hålla folkomröstning om det nya fördraget.
När så viktiga frågor som ett förslag till ny konstitution avgörs i EU bör självfallet Sverige göra sin röst hörd. Under Europeiska rådets möte i Bryssel den 17@18 juni, där enighet uppnåddes kring förslaget till konstitution, har uppgifter cirkulerat i medierna om att Sveriges representant, Laila Freivalds, inte yttrade sig en enda gång under mötet. Det verkar för övrigt vara ett återkommande mönster att regeringen antar en relativt passiv hållning i viktiga frågor inom EU.
Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är:
Kan utrikesministern bekräfta eller dementera vad som ovan anförts om hennes och regeringens agerande i EU-samarbetet?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:152 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2004/05:152 om Europeiska rådets möte i juni 2004
Utrikesminister Laila Freivalds
Camilla Sköld Jansson har frågat mig om mitt agerande vid Europeiska rådet i juni i synnerhet och hur regeringen agerar i EU-samarbetet i allmänhet.
Camilla Sköld Jansson hävdar att jag inte skulle ha yttrat mig i samband med slutförhandlingarna om det konstitutionella fördraget som ägde rum vid Europeiska rådets möte i juni i år. Detta är fel. Jag deltog aktivt i förhandlingarna fram till toppmötet och drev de svenska ståndpunkter som regeringen samrått med EU-nämnden om. Till grund för regeringens agerande låg skrivelsen 2003/2004:13 samt löpande samråd med riksdagens EU-nämnd.
Regeringen gick in för att i förhandlingen få genomslag för viktiga svenska ståndpunkter redan på ett tidigt stadium, och för att bygga allianser med likasinnade länder i en rad frågor. Mina ansträngningar inriktades främst på att få ordförandeskapet att ta in våra förslag till fördragstexter i sitt förhandlingsunderlag. Under förhandlingsmötena verkade jag för att bevaka att dessa texter inte lyftes ut ur ordförandeskapets förhandlingsunderlag eller försämrades. Denna taktik blev framgångsrik. Som exempel kan nämnas att vi i samarbete med andra alliansfria medlemsstater fick igenom en skrivning som garanterar att de alliansfrias ställning inte påverkas av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Jämställdhet skrevs även in ibland unionens grundläggande värderingar, något som Sverige arbetat hårt för. I den senare delen av förhandlingen fick vi igenom rättssäkerhetsgarantier beträffande restriktiva åtgärder och på folkhälsoområdet fick Sverige igenom en referens till alkoholens och tobakens skadeverkningar. Vid den sista förhandlingen på utrikesministernivå den 14 juni fick vi in svenska texter beträffande tjänstehandeln. Vid toppmötet var alla Sveriges krav tillgodosedda.
Den svenska linjen har således drivits med både kraft och framgång, samt i enlighet med de ståndpunkter som förankrats i riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.